Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det islamska världsväldet och dess sönderfallande - 6. De första Abbasiderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Motiv från en af salarne i Alhambra.
6. De första Abbasiderna.
Den första Abbasiden Abdallah regerade endast en kort tid. Han ar hufvud-
sakligen bekant i historien såsom Omajjadernas utrotare, es-Safiah »blodsutgjutaren»,
såsom han själf kallade sig i sin första fredagspredikan i Kufas moské. Det abbasidiska
väldets egentlige grundare blef hans broder Abu-Djafar Abdallah med tillnamnet
el-Mansur, »den segerrike», som i juni 754 följde honom på tronen. Han måste först
trygga sin makt mot sin farbroder Abdallahs anspråk. Denne stod i norra Syrien med
den för kriget mot byzantinerna utrustade haren. Hans uppror blef emellertid snart
nedslaget af Abu Muslim.
Likväl fick äfven denne trogne tjenare, som Abbasiderna i första rummet hade
att tacka för sin upphöjelse, pröfva på den nye kalifens otacksamhet. Visserligen
var han också något val medveten om de tjenster han gjort. Ar 754 hade han
begärt af es-Saffah att få leda pilgrimskarävanen till Mekka och där uppträda som
hans ställföreträdare. Men es-Saffäh hade satt sin broder öfver honom såsom karavanens
egentlige chef, hvilket dock icke hade hindrat Abu Muslim att tränga sig fram på ett
ganska opassande satt. Mansurs första omsorg blef nu att aflägsna honom från
Korasan, den säkra grundvalen for hans makt. Anbudet att öfvertaga förvaltningen
i Egypten afslpgs visserligen af Abu Muslim, men han lät likväl sedan locka sig till
Babylonien och blef här nära den gamla hufvudstaden Madäin ihjälslagen i kalifens åsyn.
Aliderna, som antagligen ända in det sista hade hyst det hoppet, att korasänierna
rest sig till deras förmån, hade svårt att finna sig i sina kusiners framgång. Men
liksom sin stamfader saknade de alltid såväl politisk begåfning som energi. Särskildt
i sin familjs hufvudsäte, Medina, agiterade de mot den nya dynastien. Den af
Mansur insatte ståthållaren lät sätta många af dem i fängelse och bedref äfven ifriga
efterspaningar efter deras hufvudman, Muhammed, Hasans och genom sin farmoder
äfven Huseins afkomling i tredje led. Men just detta gaf anledning till de befarade
oroligheternas utbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
