- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
196

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. De första Abbasiderna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

196 C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
851 alt kasta sig i ortodoxiens armar, och denne började nu i sin tur med hjälp af
världsliga maktmedel ett utrotningskrig mot kättarne. Det lyckades visserligen icke
att alldeles utrota dem. Under flere århundraden uppträdde ständigt på nytt enstaka
litterära representanter för dessa friare åskådningar, ja, i rikets aflägsnare provinser
fingo de äfven öppna bekännare.
Mamun dog den 7 augusti 833 och efterträddes af sin bröder Muhammed, som
antog regeringsnamnet el-Mutasim-billuh, »den, som stöder sig på Allah». Bruket att
bära sådana med gudsnamnet sammansatta regeringsnamn bibehölls sedan allt framgent
af hans efterträdare. Hade redan Mamun mera stödt sig på perserna an på araberna,
sa släppte nu Mutasim den nation fram till ledningen, som alltsedan dess spelat
den åtgörande rollen i islams historia, nämligen turkarne. Redan Mamun och möj-
ligen äfven hans företrädare hade omgifvit sig med en lifvakt af turkiska slafvar,
som de skaffade sig från landen på andra sidan Oxus. Befälet öfver dessa trupper,
hade hittills alltid varit anförtrodt åt frie man. Mutasim åter ansåg sig förmodligen
ännu säkrare på deras trohet, om han besatte äfven officersplatserna med lifegne.
Dessa pretorianchefer vunno under hans regering snart inflytande på förvaltningen,
och inom kort blefvo de statens egentliga styresmän. Den fara, som hotade från
deras sida, har vid denna tid utan tvifvel redan länge varit uppenbar för de mera
klarsynte. Redan Ibn Saad låter i sin under el-Mutasim författade »generationsbok»
en af profetens följeslagare förutsäga, att turkarne en gång skulle jaga tillbaka ara-
berna till deras öknar.
En af dessa turkiska generaler, Afschln, var det dock, som kort efter Mutasims
regeringstillträde lyckades nedslå ett uppror, hvilket redan under Mamuns regering
hade härjat i Aserbeidjän. Kurramiterna, en iranisk sekt, som hade förbundit den
gamla läran om själavandringen och gudomens förkroppsligande med den islamska
ideen om den till gudsstatens styresman bestämde imamen, hade i Bäbek fått en
energisk ledare, som under åratal förstod att hålla styresmännen öfver denna provins
i schack. Nu stormades om hösten 837 hans borg, han själf blef tillfångatagen
under flykten och afrättades i den nya residensstaden Samarra. Denna stad hade
Mutasim låtit anlägga på Tigris’ östra strand ofvanför Bagdad, emedan han icke
längre kände sig säker i sina förfäders nu till en världsstad uppvuxna residens.
Här i Samarra bodde hans efterträdare till ar 869. Sedan kalifen Mutamid lemnat
orten, förlorade den mycket snart sin på en furstlig nyck beroende ställning. Af
praktbyggnaderna från dess korta glansperiod hafva vi nu endast ruiner i behåll.
Dock gifva oss dessa ännu i dag en klarare bild af den abbasidiska tidsålderns bygg-
nadskonst an hufvudstaden Bagdad, hvars märkliga byggnader, sa långt de ej fallit offer
for mongolstormen, hafva förändrat karaktär under senare generationers händer. Såsom
fallet var i den västra kulturkretsen, sa anslöto sig äfven här i öster de islamska
arkitekterna till det förgångnas traditioner. Samarras viktigaste byggnad, kalifslottet,
ar till sin plan, till rummens anläggning och fasadens ornament, uppförd efter mönstret
af de mellanpersiska palatsen i Ktesiphon. Den stora moskeens byggmästare hafva
användt ännu ärevördigare förebilder. Till mönster för sin menäre (torn för böne-
utroparen, »minaret») togo de tydligen de babyloniska trapptornen (sikurrät). Man
kan af moskeens verkligt jättelika mått slutta sig till hvilka ofantliga tillgångar, som
ännu stodo till dess byggmästares förfogande, ehuru rikets makt redan vid denna tid
hade öfverskridit sin höjdpunkt. Byggnaden bildar en rektangel af omkr. 260 m. längd
och 180 m. bredd, och det inre omfattar en yta af öfver 44,000 kvm. Därmed må man
jämföra Peterskyrkan i Rom med en grundyta om 15,160 kvm., Aja Sophia i Konstan-
tinopel med 6,890 kvm. och Kölnerdömen med 6,166 kvm.
Mutasim gaf ännu en gång mera fart åt kriget mot byzantinerna, hvilket visserligen
aldrig helt hvilat under hans företrädares tid, genom att personligen infinna sig på
krigsskådeplatsen. Han nöjde sig emellertid med att eröfra Amorion i Galatien, en
af Mindre Asiens mest blomstrande städer. Från vidare framträngande måste han
afstå, emedan en sammansvärjning bildats mot honom i hans rygg. Meningen var
att uppsätta hans brorson Abbas, Mamuns son, på tronen och göra slut på de främ-
mande legoknektarnes gynnade ställning. Dock lyckades Afschln utan svårighet
kufva upprorsrörelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free