Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Det osmanska rikets uppkomst och dess utvidgning intill Suleimān I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET OSMANSKA RIKETS UPPKOMST OCH DESS UTVIDGNING INTILL SULEIMAN I.
243
det behöfdes endast ett fåtal ändringar för att anpassa den efter den islamska
kultens behof. Då den islamska ortodoxien förbjuder hvarje framställning af lefvande
väsen, måste de härliga, för den byzantinska konsten utomordentligt karakteristiska
guldmosaikerna på hvalfven öfverdragas med kalk. I den efter kristen sed oriente-
rade kyrkan angafs kibla, riktningen mot Mekka, på det sättet, att man anbragte
mihrab nischen, som plägar utmärka densamma, mellan absidens mellersta fönster
och dess södra sidofönster. Till höger därom, vid kyrkans sydöstra hufvudpelare,
upprestes minbar, predikstolen för predikningarne om fredagen, och midt emot
denna maksura, sultanslogen __________________________________________
med dess förgyllda galler. De
jättestora, med nio meter långa
bokstäfver i guld på grön botten
utförda inskrifterna med Allahs,
profetens och de fyra första ka-
lifernas namn (anbragta på oer-
hörda, runda sköldar, som finnas
uppsatta på kyrkans väggar och
pelare) tillkommo emellertid först
under Murad IV (1623-1640).
På utsidan markeras det islamska
besittningstagandet af tornen för
böneutroparne, minareterna, hvar-
af redan Muhammed lät upp-
sätta det första, och ännu tre
tillkommo under Selim II och
hans efterträdare Murad III. Den
senare lät äfven förse hufvud-
kupolen med en halfmåne af
koppar, 30 m. i genomskärning.
Liksom de ursprungliga kontu-
rerna på mången tysk katedral
i hög grad vanställts genom till-
byggande af biskopliga grafka-
pell, sa kringbyggdes äfven Aja
Sofia under tidernas lopp med
allahanda tillbyggnader såsom
turbor eller mausoleer, medreser
eller läroanstalter, och i synner-
het ett stort antal sträf pelare.
Redan Muhammed ansåg emel-
lertid äfven uppförandet af nya
byggnadsverk som en af sina vik-
tigaste regentplikter. I stadens
centrum på Apostlakyrkans tomt,
Turkarne framför Konstantinopel.
Samtida miniatyr ur Bertrandons resebe-
skrifning i Bibliothéque Nationale i Paris.
som grekerna ar 1345 måste ut-
rymma, lät han mellan åren
1463-1469 genom den grekiske
arkitekten Christodulos uppföra den efter honom uppkallade moskeen, som torde
kunna betraktas som den osmanska byggnadskonstens mest fulländade minnesmärke.
Till dess väldiga hufvudkupol ansluta sig fyra halfkupoler och talrika små bikupoler,
och öfver dem hoja sig två smäckra minareter. Det inre upplyses af i sex rader öfver
hvarandra ordnade fönster. Fill höger om hufvudportalen läste man på en marmor-
tafla i gyllene bokstäfver profetens nu uppfyllda ord: »De skola eröfra Konstanti-
nopel! Lycklig den furste, lycklig den här, som skola utföra denna bragd.»
Utom tio andra moskéer byggde Muhammed äfven den, som ar rest öfver mar-
tyren Abu Ejjub el-Ansäris graf, hvilken hade fallit vid arabernas första angrepp på
Konstantinopel ar 678. Vid början af stadens sista belägring hade scheiken Ak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
