Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Det osmanska rikets uppkomst och dess utvidgning intill Suleimān I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250 C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
Ar 1526 återupptog Suleimän kriget mot magyarerna. I det olyckliga slaget vid
Mohacs den 29 augusti stupade deras konung, den endast tjuguårige Ludvig, jämte
blomman af sitt folk. Om hans krona utspann sig en tvist mellan Ferdinand af
Österrike och vojevoden Johan Zapolya af Siebenburgen. Som den senares bunds-
förvant uppträdde Suleimän, eröfrade ar 1529 Buda och lät där kröna honom.
Därpå tågade han mot Wien men måste den 15 oktober af brist på proviant upp-
häfva belägringen. Icke lyckligare var 1532 års fälttåg, hvarunder han hela augusti
månad igenom uppehölls framför den lilla ungerska fästningen Guns och måste nöja
sig med att förhärja det öppna landet. Skadan togs igen till sjöss, där kejsar Karls
flotta under den genuesiske amiralen Andrea Doria framgångsrikt kämpade vid Moreas
kuster. Följande ar samtyckte Suleimän till en fred, som slöts utan vinst eller för-
lust å någondera sidan då förhållandena i Asien nu togo hans uppmärksamhet i anspråk.
I Persien regerade sedan 1524 Ismails son Tahmäsp, som lika litet som sin fader
erkände sultanens anspråk på kalifatet. Då nu schackens ståthållare i Bagdad,
som affallit till sultanen, åter tvangs till underkastelse af honom, tog Suleimän detta till
förevändning för att börja krig mot Persien. Sommaren 1534 kunde han, sedan
schacken hade måst retirera för en af hans fältherrar, intåga i dennes hufvudstad
Tebrls och därpå utan strid taga Bagdad i besittning. Sedan han ordnat förhållan-
dena i dessa gränsprovinser, som han icke mera ämnade lemna ifrån sig, vände han
i början af ar 1536 tillbaka till Stambul.
Här egnade han nu sjömakten sin mesta omsorg för att godtgöra motgångarne
i det sista kriget. Därvid begagnade han sig af sjöröfvaren Kair ed-din Barbarossa,
som på furstens af Tunis uppdrag eröfrat Alger men sedan ställt sig under sultanens
öfverhöghet. Som »begler-bej öfver hafvet» bemäktigade han sig ar 1534 äfven Tunis,
som han visserligen redan följande ar åter förlorade till Karl V. På korsarens till-
skyndan förklarade Suleimän venezianerna krig ar 1537. Inom tre ar förlorade
dessa alla sina besittningar i Egeiska hafvet med undantag af Kreta, Tinos och
Mykonos.
Då Johan Zapolya dog ar 1543, ryckte Suleimän åter in i Ungern för att förhindra
Ferdinands erkännande. Den 2 september tågade han in i Buda, lat förvandla stadens
förnämsta kyrka till en moské och inrättade osmansk provinsförvaltning i Ungern.
Sedan han ytterligare eröfrat Gran och Stuhlweissenburg, slöt han ar 1547 en ny fred
med Ferdinand på fem ar.
*På höjden af sin makt började Suleimän ar 1550 byggandet af en präktig moské
i Stambul, ett af den osmanska byggnadskonstens skönaste minnesmärken, som skulle
ställa själfva Aja Sofia i skuggan. Han upplät därtill en rymlig plats norr om den
gamla seraljen och ställde till byggmästarens förfogande flere gamla kyrkor liksom
äfven hvarjehanda antikt material. Äfven här blef förgården synnerligen rikt
utsmyckad, särskildt genom en persisk praktportal i moskeens hufvudaxel vid den
fjärde af dess flyglar. Vid förgårdens hörn resa sig de fyra minareterna. Den tre-
skeppiga hufvudbyggnaden krönes af en väldig, af fyra mäktiga kvadratiska pelare
uppburen kupol, fem meter högre an den motsvarande på Aja Sofia. Alla väggar
och pelare i moskeens inre äro panelade med brokig marmor, och fondväggen med
mihräben ar utsmyckad med praktfulla persiska fajansplattor. De nio fönstren på
denna vägg målades med glödande färgprakt af den ryktbaraste dåtida glasmålaren
Serkosch Ibrahlm. Byggmästaren Sinän hade, som han berättar i sin 1865 i Stambul
tryckta själfbiografi, under Selim I i egenskap af konskriberad gosse inträdt i janitschar-
kåren och deltagit som soldat i fälttågen till Belgrad, Rhodos och Mohacs samt under
Wiens belägring tjenstgjord som kommendant för genitrupperna. Efter ett längre uppe-
håll i Bagdad trädde han direkt i seraljens tjenst och utnämndes snart till förste
byggnadsdirektör. I denna egenskap utvecklade han en storartad verksamhet. På
sin kejserlige herres uppdrag har han byggt icke mindre an 75 stora och 49 små
moskéer, 49 akademier och 7 koranskolor, 17 folkkök, 3 sjukhus, 7 vattenledningar,
7 broar, 27 palats, 18 karavanserajer, 5 skattkammare, 31 badinrättningar och
18 grafkapell.
Snart skulle emellertid Suleimäns hus drabbas af det öde, som till följd af harems-
väsendet knappast helt besparades någon enda osmansk härskare, nämligen tvistig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
