- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
263

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Osmanernas kultur under rikets blomstringstid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OSMANERNAS KULTUR UNDER RIKETS BLOMSTRINGSTID.

263

Persiskt jaktsällskap.

Miniatyr från 1500-talet i Bibi. Nationale i Paris.

den persiska formen äfven det persiska språket, och Selim I, segraren vid Tjaldiran,
har efterlemnat en stor »divan» på persiska. Den såsom kronan på allt poetiskt
skapande gällande gasél-diktningen, som äfven flere sultaner idkade och som i den
ar 1600 aflidne Baki fick sin mest frejdade representant, rör sig inom en trångt
begränsad känslo- och tankevärld, som det kommer an på att ständigt finna nya
uttryck för.
Ehuru osmanerna aldrig varit synnerligen talrika, hafva de likväl förstått att
behärska vidsträckta områden, då de till följd af det militära förläningssystemet
öfverallt utplacerades såsom välmående godsherrar. De kristna undersåtarne, raja,
voro politiskt rättslösa och ledo på landet, särskildt i de aflägsna provinserna, under
en tung dagsverksskyldighet. Statens skydd måste de förvärfva sig genom betalning
af personskatt, som ar 1590 belöpte sig till en sekin per man. Till gengäld härför
åtnjöto de osmanernas militära beskydd, ty krigstjensten ansågs som en endast dem
tillkommande heder. Dock voro väl att märka detta herrefolks led icke slutna,
och dess ställning berodde icke af bördens företräden utan af den muhammedanska
tron. Den, som antog denna, inträdde utan vidare i dess led, och sultanen upptog
genom utskrifningen af gossar för janitscharkåren till och med hvarje ar med våld
den bästa delen af raja bland herrarne. I hufvudstaden själf och dess omgifning,
där centralmaktens hjälp lätt kunde påkallas mot de lägre styresmännens godtycke,
åtnjöto de kristne, i synnerhet grekerna, full borgerlig och religiös frihet. Dop, bröllop,
begrafningar firades och vallfärder företogos helt öppet och vanligen rent af med
påfallande ståt. Under de stora festdagarne sörjde de turkiska myndigheterna själfva
genom en vid kyrkodörrarne uppställd janitscharvakt för att gudstjensten ostördt
kunde hållas.
Genom sin handel och sin idoghet lyckades grekerna i hufvudstaden till stor del

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free