Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Det osmanska riket och Egypten i 19:de och 20:de århundradena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
294 C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
Undantag därifrån utgjorde endast de båda första under Krimkriget upptagna och
af England och Frankrike garanterade lånen äfvensom de i sultanens ego befintliga
statspapperen, uppgående till ett belopp af omkr. 44 millioner francs. Under de sista 20
åren hade Porten upptagit tio lån, slutligen till den mest ogynnsamma emissionskurs
med i genomsnitt 9V20/o ränta. Vid detta tillfälle beräknades den sväfvande skulden
jämte de löpande skulderna for pansarskepp, kruppkanoner och martingevär till mer
an 6’/4 milliarder francs.
I Rumiliens slaviska provinser rådde öfverallt jäsning, och man beskyllde de ryska
konsulerna väl icke utan skäl för att deltaga i hetsen mot osmanerna. I Herzego-
vina, där de kristne intill märgen utsögos af sin egen efter eröfringen till islam
öfvergångna adel, utbröto redan i juli 1875 oroligheter. Porten sammandrog en här
men försökte först med reformer lugna de oroliga elementen, i det den utnämnde ett
förvaltningsråd, hvari äfven kristna tjenstemän fingo säte. Då denna nya myndighet
skulle börja sin verksamhet inom insurrektionsområdet, hindrades den emellertid därifrån
af muhammedanerna. I januari 1876 utbröt äfven i Bulgarien ett uppror, då Porten
i sin penningnöd utfärdat en befallning, att alla resterande skatter skulle indrifvas
inom fyra veckor. Den 6 maj kom det för en bulgarisk flickas skull till strid mellan
kristne och muhammedaner i Saloniki, hvarvid den tyske och den franske konsuln
mördades. Då till följd däraf en europeisk eskader visade sig utanför Saloniki, utbröt
i Stambul ett upplopp bland soffas, de teologie och juris studerandena, hvarigenom
storvisiren och scheik ul-islam störtades. De tre kejsarmakterna föreslogo Porten ett
två månaders vapenstillestånd mellan kristne och muhammedaner och tillade, att om
man under denna tid icke på fredlig väg kunde enas, måste verksammare medel
tillgripas.
Sultanens vansinniga slöseri och fullständiga oduglighet hade emellertid framkallat
en sammansvärjning, hvari själen var Midhat Pascha. Denne hade redan på nyåret
riktat en anonym promemoria till stormakterna (utom Ryssland), i hvilken han för-
klarade, att sultanens afsättning vore en konsekvens af den islamska rätten, som
fordrar, att statens öfverhufvud skall vara i full besittning af sina andliga krafter.
Den 30 maj på aftonen öfverföllo de Sammansvurne, till hvilka äfven hörde krigs-
ministern Husein Avni Pascha, sultanen i hans palats Dolma Bagtjé vid Bosporen
och uppläste för homon en fetva af scheik ul-islam, hvari afsättningsdomen uttalades
öfver honom. Redan samma natt upphöjdes Murad V på tronen. Abdul-asis blef
den 5 juni funnen död i palatset Tjiragan; enligt den officiella versionen hade han
själf med en sax öppnat pulsådrorna. Den nye sultanen hade erhållit en europeisk
uppfostran och ansågs vara en upplyst man. Men hans hälsa hade redan länge varit
undergräfd till följd af alkoholmissbruk, och de hemska tilldragelserna vid hans tron-
bestigning hade fullkomligt förmörkat hans förstånd.
I Bulgarien trodde sig Porten böra med alla medel nedslå upproret. Efter Krim-
krigets slut hade de från det ryska Kaukasien utvandrade tjerkesserna tillåtits att slå
sig ned i Bulgarien, och dessa hetsades nu mot de kristne. I förening med det half-
vilda, irreguliära baschi-bosuk-rytteriQt utrotade de invånarne i hela byar. Dessa »bul-
gariska gräsligheter)) uppväckte i England en sådan storm af indignation, att ledaren
för oppositionen, Gladstone, rent af fordrade osmanernas fördrifvande ur Europa.
Äfven i Serbien fick nu krigspartiet öfverhanden. Den 27 juni fordrade regeringen
1 Belgrad i ett ultimatum, att den turkiska hären och de irreguliära trupperna skulle
aflägsnas från den serbiska gränsen och att furst Milan skulle utnämnas till vice-
konung af Bosnien. Den 2 juli utfärdade Milan i sitt hufvudkvarter i Deligrad
krigsmanifestet, och äfven Montenegro trädde öppet på hans sida. Under det att
serberna under sommaren 1876 ännu höllos helt och hållet i schack af turkarne,
tillkämpade sig montenegrinerna en lysande seger den 28 juli.
Emellertid hade Muräds sinnessjukdom framträdt sa tydligt, att scheik ul-islam
den 31 augusti förklarade äfven honom för afsatt, och den l september besteg hans
broder Abdul-hamld II tronen. Kort därpå öfvertog Midhat Pascha som storvisir
ledningen af regeringen och sökte ännu en gång genom ett författningsprojekt gifva
stöd åt statens vacklande grundvalar. En af 16 civila ämbetsmän, 10 ulemas samt
2 divisionsgeneraler bestående kommitté tillsattes för att utarbeta det och kom efter skarpa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
