- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
302

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 17. Sudan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

302 C. BROCKELMANN, ISLAM FRÅN DESS UPPKOMST TILL NÄRVARANDE TID.
den endast svagt befästade staden. Afundsjuk öfver denna framgång lät han sig bäras
omkring på sin tronstol bland sina egna krigare för att sporra dem. Härvid sårades
han och dog redan samma afton den 9 mars 1889. Beröfvade sitt öfverhufvud, drogo sig
abessinerna, då ett tronskifte hos dem aldrig brukar aflöpa utan oroligheter, redan samma
natt tillbaka. Mahdisterna förföljde dem och tvungo de flyende att lemna sitt läger
i sticket.
Efter denna framgång beslöt kalifen gripa sig an med den af mahdin redan plan-
lagda eröfringen af Egypten. I maj 1889 sände han en här under Abd er-rahmän
en-Negumi norrut med befallning att kringgå Wädi Halfa, intaga Assuan och
där invänta ytterligare befallningar. Men redan Wädi Halfas garnison tillfogade
honom under marschen betydande förluster. Därpå tågade högste befälhafvaren för
den egyptiska hären mot honom vid Toski och uppref fullständigt hans här. Året
1889 medförde ännu en olycka, i det att hungersnöd utbröt i Sudan. Kalifen stod
fullkomligt maktlös häremot, då han, omgifven af fiender på alla sidor, var urstånd-
satt att sörja för någon tillförsel.
En viss ersättning erhöllo mahdisterna ar 1890 i och med kufvandet af Schilluk-
stammen, en af Sudans tappraste negerstammar. Dess hufvudstad Faschoda angreps
sjöledes och kunde icke länge t hålla stånd mot de med remingtongevär försedda
mahdisterna. Den anda dittills af Emln Pascha (Dr. Schnitzer) för Egyptens räkning
bevarade Ekvatorialprovinsen hade redan under sommaren 1888 besatts af mah-
disterna, sedan Schnitzer i sällskap med Stanley begifvit sig af till östkusten.
Kalifens godtyckliga regemente förbittrade särskildt niahdins släktingar, hvilkas
andel i väldet han hade minskat. Äfven dennes änkor, särskildt hans favorithustru,
som han efter profetens exempel gifvit namnet och titeln »Aischa, de rättrognes mo-
der», hetsade alla mot honom, såsom en gång den gamla Aischa hade intrigerat mot
kalifen Ali. Genom sina kunskapare fick kalifen i tid kännedom om en samman-
svärjning bland scheriferna - sa kallades mahdins släktingar likaväl som profetens.
Då de just hade samlat sig för att företaga en aktion mot honom, lyckades han om-
ringa och innesluta dem. Af hänsyn till mahdins rättrogna anhängare, inlät han
sig på underhandlingar med dem och gjorde dem åtskilliga viktiga medgifvanden.
Då de i förlitande härpå nedlagt vapnen, öppnade han efter någon tid formlig rätte-
gång mot dem och landsförvisade dem till Faschoda.
Vid den abessinska gränsen fingo mahdisterna en ny fiende i italienarne, som
efter egypternas aftåg besatt Massaua och nu äfven eröfrande framträngde i inlandet.
Redan i november 1893 sammanstötte de med kalifens omkring 10,000 man
starka här, som var stadd på plundringståg mot araberna i östra Sudan, och slogo
den. På våren 1894 angrepo de Kassala. Den mahdistiska besättningen vägrade,
missnöjd med sin anförare, att strida mot dem och drog sig tillbaka till Gos-Redjeb.
Italienarne kunde likväl icke framtränga längre på detta håll, då de under tiden råkat i
konflikt med kejsar Menelik af Abessinien. Det blodiga nederlag, som denne den l mars
1896 tillfogade dem vid Adua, befriade äfven mahdisterna från hvarje vidare fara
från deras sida.
I norr sammandrog sig emellertid redan öfver deras hufvuden det oväder, sona
skulle göra ett slut på deras lycka. Hösten 1896 erhöll den egyptiska armeens öfver-
befälhafvare, sirdären Kitchener, i uppdrag att företaga ett fälttåg mot Sudan. Denne
slog i ett blodigt slag vid Om-durmän, hvari kalifen själf stupade, mahdins rike
i spillror.
Medan dervischerna härskade i Sudans östra del, hade i den västra på spillrorna
af de forna egyptiska besittningarne en ny makt uppstått. I Bahr el-Gasäl härskade
på 1870-talet araben Suber Pascha såsom tämligen oberoende ståthållare under kediven.
Då Suber mot slutet af ar 1874 måste resa till Kairo för att personligen försvara sig
mot sina afundsmän, utnämnde han sin son Suleimän till sin ställföreträdare, och
denne var alltjämt innehafvare af ämbetet, medan man höll kvar fadern i Kairo.
Då nu Gordon ar 1879 som Sudans generalguvernör afskaffade slafhandeln där, gjorde
Suieimän uppror mot honom. Italienaren Gessi lyckades efter en lang hetsjakt bringa
honom i en förtviflad situation, och Suleimän förklarade sig beredd att gifva sig.
Hans underbefälhafvare Räbeh åter, en arab från Sennär, som redan troget tjenat och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free