- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
310

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18. Nordafrika - 19. Persien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förbigående af en äldre broder till honom. Hans inflytelserikaste rådgifvare Si Ahmed
ben Muhammed lyckades hålla sin herres död hemlig, till dess han med liket an-
lände till Rabät, där tronföljaren uppehöll sig. Där utropade han denne till kalif och
åtog sig själf förmynderskapet öfver honom. Den äldre brodern Muhammed sökte resa
sig mot den nye härskaren men besegrades och lefver sedan dess i fängelse i Miknés.
Då visiren dog ar 1900, gjorde sig den unge sultanen oberoende. Till följd af landets
stora fruktbarhet, som under en ordnad förvaltning skulle tillförsäkra det en bety-
dande framtid i ekonomiskt hänseende, hade Europas blickar redan länge varit riktade
därpå. De oupphörliga konflikterna med Frankrike vid den algeriska gränsen, stri-
derna med pretendenten Bu Hamära och den tilltagande osäkerheten i trakten om-
kring den viktigaste hamnen Tanger framkallade den s. k. o marokkanska frågan,
hvars definitiva lösning måhända ännu kan låta vänta på sig. Ar 1906 sammanträdde
makterna till konferens i Algeciras, hvarvid i synnerhet Frankrike och Tyskland
stodo mot hvarandra som rivaler, den förra makten såsom den expansionslystna
grannen och den senare såsom förespråkare för landets själfständighet. Genom den
internationella kontroll öfver polis- och finansväsendet, hvarom man här träffade
öfverenskommelse, råkade Abd el-asls alltmer under Frankrikes inflytande. Detta
uppväckte allmän ovilja bland hans undersåtar och banade väg för hans broder
Mulei Häfid, som förklarade sultanen enligt den »heliga» lagen afsatt, då fransmännen
i augusti 1907 besatte Casablanca. Inom kort var Häfid herre öfver hela landet, och
i augusti 1908 kunde ej heller makterna längre vägra att erkänna honom som sultan.
Likväl har ej heller Mulei Häfid varit i stånd att undandraga sig fransmännens in-
flytande. Då dessa på våren 1911 till och med besatte hans hufvudstad Fes, under
förevändning att det skedde för att skydda de af upproriska stammar hotade euro-
peerna, framträdde strax äfven Spanien på skådeplatsen för att trygga sina sekelgamla
anspråk på Nordmarokko. Tyskland sände också till sina i södra Marokko bosatta
undersåtars skydd mot de lätt upphetsade berberna ett krigsskepp till Agadir. Därmed
inträdde den marokkanska frågan i ett nytt skede.

19. Persien.

I Persien hade, sedan Nädir Schacks makt brutits, flere dynastier från olika
delar af landet kämpat med hvarandra om herraväldet. En af de framgångsrikaste
deltagarne i denna täflingskamp var kadjärernas turkiska stam, som af Abbas den
Store anvisats boningsplatser vid Kaspiska hafvets sydöstra strand. Muhammed
Husein hade sedan gjort sig oberoende i Asterabäd. Hans son Åka Muhammed hade
nödgats underkasta sig en furste af Senddynastien, Kerlm Kan, och hölls af denne
fången i Schiräs. Vid hans död ar 1779 flydde han ur fängelset till Masenderän och
utbredde därifrån under tioårig kamp sitt herravälde öfver hela Persien. Sitt residens
förlade han till Teherän, sedan han ar 1796 antagit titeln schack af Persien. Då han
äfven sökte utvidga sin makt västerut och redan hade nästan underkufvat Georgien,
trädde ryssarne emot honom och nödgade honom att draga sig tillbaka till andra
sidan Araxes. Då han ar 1797 under ett nytt fälttåg uppehöll sig i Schischasch vid
stranden af denna flod, mördades han af två tjenare, som han af en obetydlig anled-
ning låtit döma till döden.

Han efterträddes af sin brorson Feth Ali, som först måste kämpa om tronen
med sin farbroder Sädik Kan. Hans första omsorg var att återuppbygga det af
afganerna ödelagda Teherän. Han tillbragte emellertid endast vintermånaderna där.
Under sommaren lefde han på sina nomadiserande förfäders vis i ett stort tältläger på
Sultanijas slätt eller i Udjein. Persien behandlade han fullkomligt som ett eröfradt
fiendeland, som han icke hade att regera utan att utsuga intill märgen. Hans talrika
söner sutto som ståthållare i de olika provinserna och följde hans exempel. Kort
efter hans regeringstillträde inledde de af Persien intresserade europeiska makterna
diplomatiska förbindelser med honom. Napoleon sände honom ar 1807 från Warschau
en särskild ambassad under general Gardanne, wsom den 7 maj slöt ett fördrag med
honom mot Ryssland. Kriget med denna makt fortsattes tämligen lamt under flere ar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:38:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free