Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Arierna - 3. Indiens geografi och etnografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utveckla inderna, i det de göra »jaget» till det centrala, en panteism, enligt hvilken
värjen fullkomligt upphäfves såsom allenast utgörande en yttre form för vårt
retande. Hvad Indiens tropiska öfverflöd tillät dess härskare nekade däremot
mindre fruktbara mark sina invånare. Iraniern fick under sitt dagliga arbete
ännbar förnimmelse af den yttre verkligheten, hvarför han, hängifven det prak-
lifvet och dess uppgifter, gjorde sina gudar till etiska storheter och ställde sig
under en sedlig ordning. Ingen kan utan praktiskt arbete få del af gudarnes
gnelse. Att förneka och fullständigt upphäfva världen och lifvet ar den
ka spekulationens ideal, hvilket den indiska asketismen äfven söker att
rkliga i praktiken. Inom den persiska mystiken, sufismen, råder däremot trots
träfvan efter värld söfvervinnelse ett högsta positivt^ ideal, nämligen den mystiska
ingen med gudomen, hvars omhölje ar världen. Äfven i indernas och iraniernas
ska skapelser framträder denna motsats. Till följd af den indiska individualis-
har det ej lyckats de indiska arierna att skapa en nationalstat. Den indiska
härfvan ar endast en adelssläkternas skapelse. Släktens makt eller enstaka
nligheters kraft gifver de indiska staterna tillvaro och egenart. Den indiska
3. Indiens geografi och etnografi.
Skådeplatsen för indisk historia och kultur har, om vi bortse från det indiska
inflytandet i Bortre Indien, i den malajiska övärlden och i Östasien, i alla tider
varit begränsad till den Främre Indiska halfön och det tillhörande Ceylon. Årtusen-
den igenom har sambandet mellan landets natur och folket varit alltigenom be-
stämmande för det historiska lifvet här. Sällan torde en högt utvecklad kultur och en
utpräglad, högst egenartad folkkaraktär sa helt hafva behärskats af de naturliga
förutsättningarne.
Indien skiljer sig, hvad landets naturbeskaffenhet beträffar, från hela det asiatiska
fastlandet. Asiens bergformationer utgöras i det hela af ett väldigt system af veckade
berg, som tyckas stå i samband med det europeiska alpsystemet. Men medan den
Bortre Indiska halfön och den därmed sammanhängande malajiska ögruppen äro en
direkt fortsättning af det asiatiska bergsystemet, utgör Främre Indien i sin kärna
ett oveckadt högland, som fått sin nuvarande afgränsning genom Arabiska hafvets
och Bengaliska vikens inbrott.
et sydindiska platålandet bar genomgående en afrikansk prägel. Först genom
bild ingen af den i geologiskt hänseende nya alluvialslätten kring de nordindiska
flodeTna har detta gamla högland förenats med den asiatiska kontinenten. Äfven
i fråga om sina allmänna lifsvillkor utgör Främre Indien öfvergångsområdet mellan
det tropiska Afrika och Arabien å ena sidan och det asiatiska tropikområdet i den
mal jiska arkipelagen.
rämre Indiska halfön sönderfaller alltså redan genom sin naturhistoriska bild-
ning i Hindustans och Bengalens lågland i norr samt Dekkans platåland i söder.
De pägge områdena kännetecknas af en betydlig höjdskillnad.
å den nordindiska lågslätten äro Indus’ område i väster och Ganges’ i öster
väsentligt olika till sin naturbeskaffenhet. Sedan Indus från berglandet kommit ut
på slätten, upptager den till höger Kabul-floden, som betecknar den . historiska in-
fallsvägen till Indien västerifrån. Från vänster mottager den de förenade fem flo-
derna, som vattna Pendjäbs fruktbara lågland. Till detta område såväl som till de
angränsande bergens dalar torde man böra förlägga början af ariernas historia
i Indien.
motsats till hvad förhållandet ar i väster ar det östra, hindustanska låglandet
oerhördt vattenrikt. Det icke blott genomflytes af talrika stora floder, som komma
från Himalaya och Tibet utan mottager dessutom, särskildt i Assam, under regn-
tiden den ymnigaste nederbörd. Till följd af fuktigheten i förening med landets höga
temperatur alstras den yppigaste fruktbarhet. På detta område hafva arierna tidigt
intr ngt, här har det indiska väsendets egenart utbildats, och i dessa naturförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
