Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Den indiska medeltiden intill Buddas uppträdande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INDISKA MEDELTIDEN INTILL BUDDAS UPPTRÄDANDE.
353
ligger i Brahmanas och i Upanishaderna. De anknyta sig i många afseenden till
de filosofiska grundtankarne i Upanishaderna, äfven när de bestrida dessa (såsom
Kapila, Sämkhya-lärans grundare).
Dessa sex system äro, om vi ordna dem efter deras sannolika ålder, följande:
Kapilas Sämkhya: Världsåskådningen ar i detta system dualistisk; det tänker
sig en urmaterie och de individuella själarne såsom af evighet existerande vid sidan
af hvarandra. Det finnes ingen gud. Trots ateismen har denna lära utbildat åter-
lösningens religiösa grundtanke. Den följer som ett resultat af kunskapen om, att
själen till sitt väsen ar
skild från materien.
Därigenom blir den för
alltid befriad från för-
bindelsen med en kropp.
Patandjalis Yoga har på
ett rent yttre sätt infogat
en teistisk uppfattning i
Sämkhya. Framför allt
utvecklas emellertid häri
kontemplationens teori
och praktik, det till
återlösningen ledande
»försjunkandet» (Yoga).
Djaiminis Mimämsa ar
en till det vediska offret
anknytande »gärnings-
lära». Endast genom sin
logik kan den gälla så-
som filosofiskt system.
Bädaräyanas Vedänta
upptager Upanishader-
nas spekulation, i det
den förkunnar brah-
mans, den eviga världs-
principens, identitet med
atman, själen. På denna
lära grundar systemet
befrielsen från själa-
vandringen: den som in-
ser, att »själfvet» (atman)
ar identiskt med brah-
man, han återvänder till
den eviga urgrunden för
all tillvaro och födes icke
på nytt. Kanadas Vai-
seschika ar en på ana-
tomisk grund hvilande,
naiv materialism. Af särskild betydelse ar dess lära om världens uppkomst. Gautamas
Nyaya, tidigt förenad med Vaiseschika, ar ett logiskt system af rang. Hvart och ett
af dessa filosofiska system återfinnes i de s. k. Sutras, skolböckerna, hvilka fram-
ställa systemet i knappa formler. De tjenade till grundval för lärarens muntliga,
kommenterande föredrag och voro bestämda att läras utantill. Utan lärarens förkla-
ring äro de obegripliga. Till följd häraf hafva talrika kommentarer uppstått, med
hvilkas tillhjälp det först ar möjligt att förstå de till grund liggande verken.
Vid sidan af de »ortodoxa» systemen stå skeptiker och materialister. Redan i
Upanishaderna och hos Manu pekas på sådana tänkare, som bestredo ett lif efter
detta och själens fortlefvande. I medveten motsättning till brahmanismen stod den
framstående materialistiske filosofen Tjarväka. För Tjarväka ar själen ett kropps-
Världshistoria HI. 45
m
CVWi
"’V-x,;"’ "*-* r*i\"*"VT -c/" .*>’:*>,"’ ,- - . v # " -.->
Budda på sin tron, omgifven af religiösa symboler.
Relief å ett relikskrin (dagaha) från Amara-
vati. Originalet i India-Museum i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
