- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
357

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Buddas lif och lära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BUDDAS LIF OCH LARA.

357

de ständigt återkommande nya tillvarelseformerna tillika dödens eviga återkomst.
Att finna en sista död, att för evigt slippa ifrån tillvaron, det var den återlösning
Budda förkunnade, då han fått del af »den fullkomliga kunskapen».

Om Buddas lefnadshistoria finnas endast få historiska uppgifter, men de äro
tillräckliga för att man i dess väsentliga drag skall kunna uppdraga en bild af hans
personlighet och inordna honom i hans tids historiska förhållanden. Budda till-
hörde genom sin härkomst krigarkasten, d. v. s. den ridderliga adeln; han här-
stammade från Sakyas adelssläkt. Hans fader Suddho-dana var visserligen ingen
»stor konung» men en adelsman med betydande iordbesittning. Buddas hemort,

staden Kapilavastu, hvars
ruiner nyligen återfun-
nits, låg i södra Nepal
bland de nedersta af Hi-
malayas höjder. Buddas
moder, Maya, ville kort
fore barnets födelse be-
söka sina föräldrar. Un-
der hennes resa föddes
Budda i en lund vid byn
Lumbini. Barnets födel-
seort ar alltsedan 1896
noga känd; den store
buddistiske konungen
Asoka lät här uppresa
en pelare ined inskriften:
»Här föddes den upp-
höjde». Gossen erhöll
namnet Siddhartha (eller
Siddhatta); hans familj
bar tillnamnet Gautama.
Under sin lifstid kallades
Budda vanligen »asketen
Gautama».

Liksom Buddas fö-
delse sa har äfven hans
ungdomshistoria utsmyc-
kats med underbara hän-
delser. I själfva verket
förflöt hans lif på samma
sätt som hvarje annan ung
indisk ädlings. Han utbil-
dade sig i vapenföring
och jakt såsom en förbe-
redelse till sitt framtida
krigarkall. Därjämte od-

Tillbedjan af Budda.

Malning å en pelare i grottemplet i Ajanta.

lade adeln likväl äfven
andliga intressen. Gram-
matik och filosofi voro
den högre bildningens
grundvalar, hvartill kom
sysslande med skrifter
om lag, moral och lef-
nadskonst. Redan genom
gången af den undervis-
ning, som meddelades
honom, torde den unge
ädlingen hafva kommit i
nära beröring med de
tankar, som rörde sig i
hans tid. Huru tidens
stämningar gestaltade sig
i honom och hvad de
blefvo, när de omsattes
i hans medvetande - det
kan man sluta sig till
endast af den väldiga
andliga kraft och det li-
delsefullt betonade tän-
kande, som utgöra Bud-
das individuella väsens-
art. Men om hans per-
sonliga utveckling veta
vi ingenting.

Budda hade i unga
ar ingått äktenskap. Vid
samma tidpunkt, som
den inre förvandlingen
skedde hos honom, fick
han en son, som han
kallade Rahula. »En

boja ar mig född», lär
han då hafva sagt. Vid denna tid - han var då 29 ar gammal - utbytte han med
ett plötsligt beslut en angenäm tillvaro mot »hemlösheten» och öfvergaf sin familj. Vi
lära af Buddas egen förklaring kanna bevekelsegrunderna härtill. Ålderdom, sjukdom
och död hade gjort starka intryck på hans otvifvelaktigt fint kännande och lätt
upprörda själ samt hos honom väckt till lif frågan om lifvets betydelse och värde.
Vissa naturliga förhållanden, som gifva en tydlig föreställning om den förestående upp-
lösningen, hade fyllt honom med »obehag, skam och vämjelse». »For mig för-
svann, då jag såg sådant, all glädje öfver ungdom, halsa och lif.»
Att lifvets alldagliga erfarenheter i Buddas tänkande fingo form af djupa, tyngande
problem kan i sista hand förklaras endast af hans personlighets egenart, som sträfvade
att vinna en fullständig kunskap om världen och endast i detta sträfvande lätt sin innersta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:48:43 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free