- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
363

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Buddas lif och lära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BODDAS LIF OCH LARA.

363

lekmännen förkunna läran och förklara de heliga texterna. En egen kult fick emel-
lertid buddismen genom tillbedjan af Buddas reliker. Öfverallt på buddistiskt om-
råde har man rest s. k. stupas, helgedomar, hvari reliker förvaras. Dessa smyckas
med blommor och hedras med rökoffer. Särskildt bekanta äro Buddas reliker på
Ceylon, hans fotspår och hans tand. Till den senares ara firades sa sent som ar
1858 en stor fest.

Budda själf har icke efterlemnat några skrifter. Likväl utgår den buddistiska
litteraturen från honom, i det den med stor trohet bevarat hans religiösa tal och
samtal. I sina predikningar om munklifvet vände han sig till en åhörarkrets, som
var förtrogen med filosofiens begrepp, Här talade Budda helt och hållet i de häfdvunna
skolastiska formerna. Den berömda predikan i Benares gör alls icke intryck af att
återgifva det omedelbart verksamma lefvande ordet utan ter sig som ett systematiskt
ordnadt, i knappa formler framställdt utdrag ur en dogmatik. Men sa kunde Budda

tala inför filosofiskt
skolade åhörare. Där-
jämte stod till hans för-
fogande ett rikt förråd
af liknelser, berättelser,
fabler och sagor, hvilka
voro omedelbart åskåd-
liga och verksamma.
Inför ett folk, som
fann en högsta njut-
ning i åhörande af sa-
gor, har Budda med
beräknad konst an-
vändt detta medel.

Ur den buddistiska
traditionen har buddis-
mens kyrkliga littera-
tur vuxit fram. På det
första konciliet fast-
slogs redan, hvad som
skulle gälla såsom mun-
karnes lag och Buddas
lära. Senare hafva
skrifter af spekulativt

Budda. Väggmålning i ett grottempel i Ajaiita.

hall tillkommit. Bud-
dismens kanoniska lit-
teratur har bevarats
icke på det språk, hvar-
på Budda undervisade,
utan på buddismens
gemensamma littera-
turspråk, pali. I denna
form föreligger den
södra kyrkans kanon.
En sanskritredaktion
har spårats i fragment
från Turkestan. Af sär-
skildt värde ar den sa-
gosamling, som ar känd
under namnet Djåka-
tas, legenderna om
Buddas tidigare födel-
ser, hvilka hafva sitt
ursprung i gammalt
folkligt berättelsestoff.
Till följd af sin utbred-
ning i Öst- och Cen-
tralasien har huddis-

och metafysiskt inne-
men äfven gifvit upp-
hof till en stor litteratur i Kina och Japan, Tibet och Mongoliet. Vanligen utgöres
den af öfversättningar eller omarbetningar af indiska verk. Men äfven i nya skapel-
ser framträdde den indiska anden som en ledande makt i Centralasiens kultur.
Såsom religion kan buddismen bedömas endast med utgångspunkt från den
indiska lifsåskådningen. Här har tänkandet lyckats afslöja den religiösa trons
innersta rot i kunskapen om att allt lif ar ett lidande. Med öfverväldigande kraft har
denna samindiska tanke varit bestämmande för Buddas personliga utveckling och
för hans verksamhet. Ur den uppstod behofvet af återlösning. Äfven såsom åter-
lösningsreligion har buddismen sina rötter i den indiska filosofien. Budda afböjde
dryftandet af metafysiska frågor, emedan de voro utan betydelse för människans
frälsning. Men hans lära ar öfverallt uppfylld af metafysiska förutsättningar, som
egentligen äro ratt haltlösa. Det betydde tillbakagång, då Budda förkastade tanken
på en yttersta grund för all tillvaro eller allt skeende, sådan man redan funnit den
i det All-Ena. I hans lära finnes intet rum för mystiken, hvarförutan ingen religion kan
lefva. Sämkhyas begreppsmässiga kausalitetskedja omfattades däremot af Budda
med stark religiös känsla, och har därmed fått en mänsklig karaktär och en histo-
risk betydelse, som går vida öfver dess filosofiska värde. Dessutom ar den buddi-
stiska sedligheten af en sådan höghet och inre enhetlighet, att den icke blifvit öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0385.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free