Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Den indiska medeltidens kultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN INDISKA MEDELTIDENS KULTUR.
379
Scener ur hoflifvet.
Väggmålning i ett grottempel i Aj anta.
huvudperson, och haremsintriger upptaga en betydande plats i detsamma. Ett
drama - Mudra-rakschasa - har till och med ett rent politiskt innehåll. Slutligen
nämnas stundom konungar såsom författare till dramer. De romantiska berättelserna
röra sig likaledes helt och hållet inom hofkretsarne. Den berömde Däsa-kumara-tjarita,
berättelsen om de tio prinsarnes äfventyr, vill visa, hur en konung går under, emedan
han försummar att studera de politiska vetenskaperna.
Den moralfilosofiska, didaktiska litteraturen, till hvilken särskildt fabelsamlingarne,
såsom den berömda Pantjatantra räknas, har till sin uppgift att lära människan upp-
fylla de tre lefnadsmålen, hvari indern ser människolifvets mening. Kanhända ar
ingenting sa betecknande för de djupa inre motsatserna i den indiska karaktären som
dessa tre förnämsta lifsmål: - de religiösa föreskrifternas, moralens och rättens
uppfyllande (dharma), förvärf och vinst (artha) samt sinnlig kärlek (kama). I utförda
lärosystem har den indiska spekulationen behandlat dessa tre lifsområden. För konung-
arne tillkommer ännu ett kunskapsområde, nämligen statskonsten, hvilken be-
skrifves såsom riktigt uppförande i såväl det privata som det offentliga lifvet, såsom
»klokhet» (niti).
Den indiska litteraturens allmänna kulturbetingelser framträda tydligt i dess vik-
tigaste alster. En litteraturhistoria kan däremot endast med mycket Stora reservationer
åstadkommas. Inderna hafva aldrig skapat litteraturhistoriska arbeten.
Sålunda saknas ofta det nödvändigaste underlaget för en historisk behandling af
den indiska litteraturen; endast slumpen erbjuder stundom några fasta kronologiska
punkter. Nästan alldeles felas en närmare kännedom om de litterära personligheterna,
och i fråga om många verk äro de som författare nämnda personerna rent legen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
