Världshistoria / Orienten / 401 (1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Mindre Asien. - 14. Det fornpersiska riket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sluta däraf, att flere af den hebreiska litteraturens profetiska skrifter, såsom Zefanjas,
Jeremias’ och till och med ännu Hesekiels, från skyternas infall hafva lånat de
färger, med hvilka de utmåla en Herrens straffdom.

14. Det fornpersiska riket.

Den semitiska världens kraft var genom assyrernas under århundraden pågående
strider och fälttåg fullständigt uttömd. De unga, uppåtsträfvande krafterna
representerades nu af de framträngande iranierna, och det var en af deras stammar, perserna,
som kommo i besittning af det förflutnas stora kulturarf. De förenade Västasiens
splittrade värld till en verklig politisk enhet. Sin höga politiska begåfning hafva de
ådagalagt genom att skapa en förvaltning och styrelse, som dittills icke haft sin like.
Perserriket betecknar afslutningen af Orientens fornhistoria.

Omkring år 558 f. Kr. efterträdde Kurus eller Cyrus, den persiska världsmaktens
grundare, sin fader Cambyses I (Kambudjija), som härskade öfver Persien och Susiana.
Redan då måste det
persiska konungadömet
hafva varit en
betydandemakt.
Cyrus började sin
regering med att angripa
Medien, hvars
konung Astyages han ar
550 f. Kr. tog till fånga
efter att först hafva
intagit Egbatana
Han behandlade den
fångne motståndaren
med största mildhet.
Detaljerna af de
följande händelserna
äro icke bekanta, men
säkert ar, att Cyrus
år 547 f. Kr.
utsträckt sitt rike ända
tillHalys. Här stötte
han ihop med Croesus’
lydiska rike.

Croesus på bålet. Målning på en grekisk lervas. Originalet i Louvre-museet i Paris.

Denne var svåger till
Astyages af Medien.
Han såg nu en möj-
lighet till att kunna
utvidga sitt rike
ännu längre österut
genom att upptaga
kampen med Cyrus.
En annan makt,
som såg sin
ställning hotad genom
uppkomsten af ett
nytt rike, som var
vida öfverlägset
medernas, var Babylonien.
Det hade till
en början icke
ogärna sett Cyri
uppträdande. Men snart
blef det uppenbart,
att en dådkraftig
man som Cyrus icke
skulle låta sig nöja
med den första framgången. Sålunda kom år 547 f. Kr. ett förbund till stånd mellan Lydien
och Babylonien, i hvilket äfven Egypten ingick som tredje makt. Amasis måste hafva
hoppats, att något af det asiatiska arfvet kunde tillfalla Egypten. I hvarje fall kunde
ett försvagande af de asiatiska staternas makt endast vara fördelaktigt för Egypten.
Denna österländska trippelallians kunde lät hafva krossat Cyri uppväxande makt,
om det hade varit i stånd att samla sina maktmedel till raskt, gemensamt ingripande.
Cyrus förekom sina motståndare och slog ned dem hvar och en för sig. Croesus,
som hade fått hjälptrupper ända från Sparta, inträngde ar 546 f. Kr. öfver Halys i
Kappadocien och intog dess hufvud fästning Pteria. Mot honom vände sig Cyrus först
och slog hans här vid Pteria. Då Croesus drog sig tillbaka till Sardes, följde honom
Cyrus mot förväntan. På hösten 546 f. Kr. stormades Sardes. Härvid synes Croesus
förgäfves hafva sökt döden i lågorna; han föll lefvande i segrarens händer, som
emellertid behandlade honom mildt och anvisade honom ett residens vid Egbatana.
Hela Mindre Asien underkuvades hastigt efter Sardes’ eröfring. Det forna Lydien
delades i två satrapier, Sardes och Dascylium.

Icke långt efter Mindre Asiens eröfring måste fälttåget mot Babylonien hafva
börjat; redan 538 f. Kr. bemäktigade sig perserna Sippar. Den persiske fältherren Gobryas
(Gaubaruva) intog Babylon utan strid. Nabonid, som hade flytt till Borsippa,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>