- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
407

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Det fornpersiska riket.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DET FORNPERSISKA RIKET.

407

Lejon, som rifver en tjur.

Relief å Xerxes’ trappa i Persepolis.

samtidigt med den politiska organisationens fullbordande. Konsten ar här statsideens,
den kungliga maktens tjenarinna. Med rikets undergång utslocknar äfven dess konst
fullständigt utan att utöfva någon inverkan på senare tiders skapande.
Persernas religion var anknuten till Zarathustras reform, i det Ahura-Mazdas gestalt
sattes i medelpunkten och de etiska fordringarne framställdes såsom gudens bud.
Men därjämte framträda inom folkreligionen gestalter ur en äldre föreställningsvärld,
såsom Mithra och Anahita, den senare måhända af elamitiskt ursprung, och från
den babyloniska mytologien kunna inflytanden på mytologiens utbildning liksom
äfven på föreställningarne om lifvet efter detta bevisligen konstateras. Den andliga
uppfattningen af gudarne gifver sig till känna däri, att inga tempel byggdes till deras
äro och att det icke fanns några gudabilder. Endast altaren restes på bergen, och
där frambar man sina offer till de himmelska makterna, hvarvid offerprästen upp-
läste de liturgiska formlerna. Under den akemenidiska tiden har säkerligen religio-
nen ombildats i många afseenden såväl på grund af folktrons som den babyloniska
teologiens inflytande. Det gör sig gällande en sträfvan i riktning mot större syste-
matisering, något, som icke hör hemma i någon folkreligion utan förutsätter ett utbil-
dadt prästestånd, som från religionens praktiska utöfning i kulten börjat öfvergå till
att syssla med dess spekulativt-teologiska utbildning. Framför allt ar den persiska
dualismen, som gör motsättningen mellan den gode och onde guden till världsför-
loppets princip, helt och hållet en spekulationens skapelse. Gentemot Ahura-Mazdas
verk ställer den onde guden Angra-Mainyu mörkrets och ondskans rike. Med
Zarathustras uppträdande börjar den nya tidrymd, som uppfylles af de båda mak-
ternas kamp. Slutligen skall det efter 3,000 ar komma en Messias af Zarathustras
säd, som skall besegra det ondas makt och grunda ett de saliges rike på jorden.
Att Zarathustras historiska gestalt fått en dylik central ställning i detta världsför-
lopp, tyder på, att vi i denna dualism icke hafva att göra med den iraniske profe-
tens egen lära utan med en mycket senare teologisk spekulation, som höjer religions-
stiftaren ut öfver det mänskliga och gör hans insats till den afgörande i de gudom-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free