Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Sasaniderna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SASANIDERNA.
421
Mani, som var född i Mardinu vid Ctesiphon omkr. 216, uppträdde ar 242 i Babylon
i egenskap af Guds sista och största sändebud. Hans religion gjorde anspråk på
universalitet. Hans mål var att skapa en synkretistisk världsreligion, som på persisk
grund skulle sammansmälta de olika religionernas tankar. Med ett sådant försök
framträdde Mani under Sapores I:s regering. Hans första uppträdande efterföljdes
af långa resor, bi. a. till Indien och Kina. Först under Sapores’ sista regeringsår
återvände han till Persien. Här vann han talrika anhängare och mottogs vänligt
till och med vid hofvet. Hans motståndare, prästerna, åstadkommo likväl, att han
blef insatt i fängelse, hvarifrån han emellertid räddade sig genom flykten. Efter
Sapores’ död återvände han och lyckades förvärfva sig Hormizdas I:s ynnest. Under
dennes efterträdare, Bahräm I, blef han korsfäst 276-277, och hans lik flåddes. Mot
hans anhängare utbröt nu en grym förföljelse. Genom manicheernas flykt till det
romerska riket, Gen-____
skrifters innehåll ha-
de man länge en-
dast föga kännedom,
egentligen blott ur
arabiska och kyrk-
liga källor. Först på
senare tid har man i
östturkestan påträf-
fat fragment däraf,
hvilka gifva oss Ma-
nis egna tankar på
hans eget språk, mel-
lanpersiskan.
Manis religion
hvilar på motsatsen
mellan ljus och mör-
ker, på den mot-
svarande dualismen
mellan det goda och
onda och på läran
om de goda och
onda andevärldarnes
kamp. Häraf fram-
går, att hans lära har
sina rötter i den forn-
persiska religionen.
Därjämte medverka
äfven babyloniska
.föreställningar,
hvilka förmodligen redan före Mani inträngt i österländsk gnosis. Dessa inflytelser
hafva fört med sig en materialisering af den etiska dualismen: etik och natur samman-
falla, ljus och mörker blifva materiella element. Det godas såväl som det gudomligas
väsen består däri, att de äro ljusmateria. Dessutom har Mani i sin lära infogat några
kristnas beståndsdelar, framför allt återlösningsideen, måhända i anslutning till gnostiska
föreställningar. Manis återlösningslära står i nara samband med den materialistiska dua-
lism, som karaktiserar hans världsbild. Återlösningen tankes såsom en fysisk
process, som ett ljusets skiljande från mörkret. Genom Mani, »parakleten», som i
egenskap af ljusets sändebud ar den högste profeten, erhålles den fullkomliga kun-
skapen, och med honom fullbordas alltså ljusets befrielse från mörkret.
Denna återlösningslära återspeglas i Manis etik. Frälsningens väg består däri,
att människan aflägsnar sig från mörkret, från materien, vid hvilken det onda ar
bundet. Häraf förklaras den asketiska karaktären af hans etik. De tio buden gälla
som rättesnöre för den vidare kretsen af hans anhängare och innehålla det prak-
tiska lifvets sedliga grund fordringar. De fullkomlige däremot skola sa mycket som
tralasien och Indien
befordrades emeller-
tid utbredningen af
Manis lära i utom-
ordentlig grad.
Mani gick under,
emedan hans uni-
versella religion fö-
reföll att gå stick i
staf mot Persiens
nationella återupp-
ståndelse och sär-
skildt måste väcka
betänkligheter hos
dess bärare, mager-
näs nationella prä-
sterskap. Det sasa-
nidiska rikets poli-
tiska och religiösa
utveckling uteslöt ju
hvarje slag af syn-
kretism, såväl den
kulturella som den
religiösa. Mani var
en mycket produktiv
skriftställare, som
efterlemnade talrika
verk. Om dessa
Prins Bahräm (V) Gör på lejonjakt.
Silkesväfnad i S:t Clemenskyrkan i Köln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
