Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Mongolerna under Djingis-kan och hans efterträdare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MONGOLERNA UNDER DJINGIS-KAN OCH HANS EFTERTRÄDARE.
441
därvid öfverblickade han på ett sätt, som endast ar beskärdt stora snillen, en stor
del af jorden. Djingis-kän ar sålunda ett egenartadt fenomen i historien. Oaktadt
han såsom den fruktansvärdaste förstörare gick fram öfver ofantliga landsträckor, hafva
nya, mångsidiga kulturförhållanden uppstått till följd af hans uppträdande. Den
mongoliska eröfringen framkallade den största samfärdsel öfver land, som historien
känner. Öfver Konstantinopel-Trapezunt fanns under denna tid en fast förbindelseled
mellan Venedig och Pe-king.
Allt detta kan betraktas som en följd af Djingis-käns uppträdande, men det var
måhända icke hans för-
tjenst. Det låg i sakens
natur, att de nya för-
hållandena skulle med-
föra ett lifligt kultur-
utbyte. Djingis-kän var
dock en själfständigt
tänkande och skapande
kulturförmedlare, oak-
tadt han personligen
hade förblifvit fullkom-
ligt oberörd af alla de
högre civilisatoriska in-
flytelser, som inström-
made i Mongoliet allt-
sedan det tolfte århund-
radet. Han talade en-
dast mongoliska och
kunde hvarken läsa eller
skrifva. Ej heller visste
han, trots grannskapet
med det byråkratiska
Kina, hvad som mena-
des med ett sigill. Hans
storartade organisa-
tionsförmågajämte hans
härskarbegåfning utgö-
ra hans storhet. Till
denna sida af hans vä-
sen anknyta sig hans
civilisatoriska sträfvan-
den. Det vittnar i hvarje
fall om en enastående
intellektuell kraft, att
han med sina förutsätt-
ningar fattade betydel-
sen af en högre kultur
och fann utvägar att
ställa den i sitt nomad-
rikes tjenst. Såsom själf-
ständiga värden betrak-
tade Djingis-kän säkert aldrig de högre kulturerna. Han var uppfylld af den tanken,
att herraväldet tillhörde nomaderna och att de bildade folken hade att ställa sina
arbetskrafter till deras förfogande och att tjena dem.
I ett enstaka fall synes Djingis-kän visserligen hafva hyst ett personligt intresse
for den andliga sidan af en högre kultur. Ar 1219 lat han till Samarkand kalla en
kinesisk filosof, den taoistiske munken Cham-Chean, med hvilken han under åren
1220-1223 hade flere samtal. Djingis-kän hade hört talas om en lära, som förkunna-
des af en från den store Lao-tse utgående filosofskola. Dess sträfvan gick ut på
Världshistoria III. 56
Djingis-kän på sin tron i kretsen af sina söner.
Miniatyr ur en Djagatai-handskrift i Rritish Museum i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
