- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
444

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Mongolerna under Djingis-kan och hans efterträdare. - 20. Timurs tidsålder.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Undervisning i en trädgård.



A ett måladt skrin från den timuridiska

tiden. Originalet i Huarts samling i Paris.



sträckte det sig ända till 60:de breddgraden. Riket ar kändt under namnet »Gyllene
horden» /efter det turkiska ordn, som betyder »krigslager»;. »Gyllene horden» ar
alltså egentligen residenset Sarai vid Volga. Detta delrikes historia framställes i
sammanhang med den ryska statens utveckling.
Det fjärde mongolriket, ilkänernas rike, uppstod på kalifatets ruiner och utgjordes
af Hulägus eröfringar. Dess hufvuddel var Persien jämte Armenien och vissa delar
af Mindre Asien. Hulägus efterkommande regerade här föga längre an ett århundrade.
Slutligen uppstod en mongolisk makt i Indien, nämligen de från Timur härstam-
mande Mogulkejsarnes rike. Sedan under åren 1001-1526 sex muhammedanska
dynastier, de flesta af tatariskt ursprung, följt på.hvarandra och Indien varit skåde-
platsen för de blodigaste och mest fasansfulla strider i dess historia, grundade Timu-
riden Baber Mogulväldet, som nominellt egde bestånd till ar 1858.

20. Timurs tidsålder.

Af de mongoliska delrikena uppgick Kubilais stat i öster i den kinesiska kultur-
kretsen och ilkänerna i Persien antogo islam, hvarigenom de trädde i fientligt för-
hållande till de centralasiatiska mongolerna, hvilkas infall i Persien de här härskande
mongolerna nu måste söka afvärja. Såväl från Kiptjak som från Djagatai inbröto mon-
goler i ilkänernas rike. Vid Herät blefvo de senare slagna af Abaka. Sin mongo-
liska karaktär bibehöll riket Djagatai, sa kalladt efter den af Djingis-käns söner, som
fått det på sin lott. Riket Kiptjak hade sin medelpunkt i Sarai och omfattade de
västsibiriska och sydryska lågslätterna. Dess maktställning var grundad genom Batus
stora eröfringar och befästes genom oupphörliga strider med ryssar, polackar, byzan-
liner och iranier. Rikets upplösning fördröjdes en kort tid till följd af de hvita och
blåa hordernas förening under Toktamisj (1378). Efter hans död (1406) sönderföll
riket hastigt. På Krim uppstod ar 1420 en tatarstat; från 1438 egde kanatet Kazan
bestånd såsom en själfständig stat, hvarjämte Nogai-tatarerna ar 1466 bildade ett
rike vid Astrakan. Efter 1502 ar »Gyllene horden» upplöst, och endast på Krim

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free