- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
447

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20. Timurs tidsålder. - 21. Mogulkejsarne i Indien.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig omkring 1520 för den gudomliga uppenbarelsens bärare. Genom Djagataiden
Abd er-raschld Kans gunst lyckades han vinna en sådan makt, att det snart icke
fattades mycket i en suverän ställning. Redan under hans söner utbröt strid om
tronföljden; Kaschgar och Jarkand blifva säten för två fientliga prästdynastier. I
början af 1600-talet blef den ene af de båda Kodjas undanträngd. Han utverkade då
af Dalai Lama i Lhasa en befallning till kalmuckerna i Kuldja att ingripa till hans
bistånd. Därmed hade i själfva verket de prästerliga hårskarnes makt öfvergått i
kalmuckernas händer. De läto visserligen Kodjas regera, sa länge de icke gåfvo dem
någon anledning till missnöje, men hade alltid några pretendenter till hands, sa snart
någon af dem syntes dem misshaglig. Till 1758 egde den egendomliga islamska
präststaten bestånd. Den tillintetgjordes då af kineserna, hvilka inkallats i landet af
en upprorisk kalmuck, Amursana. Men ännu en gång syntes ett mäktigt central-
asiatiskt rike skola uppstå, då den utmärkte fältherren och statsmannen Jakub Bej
skapade en betydande makt i Kaschgar, hvilken under åren 1864-1877 beskärde
landet en kort blomstringstid. Det var emellertid endast riksgrundarens starka person-
lighet, som uppehöll denna stat. Då efter hans död de vanliga stridigheterna om
makten utbröto mellan hans söner, ingrepo kineserna på nytt och underkufvade Tur-
kestan ar 1878 under oerhörd blodsutgjutelse. For närvarande utgör Turkestan en
utmark till det kinesiska riket, åt hvilken regeringen icke kan sägas egna den omsorg,
som eljest plägar utmärka den kinesiska förvaltningen.

21. Mogulkejsarne i Indien.

Vi hafva förut sett, huru under Lodhi-dynastiens siste härskare, Ibrahim II, en uppro-
risk ståthållare i Lahore kallade Bäber från Kabul till Indien. I slaget vid Panipat (1526)
stupade Ibrahim, och Bäber intog strax Delhi och Agra. Då inderna fingo klart för sig
Bäbers afsikt att här grunda ett rike, gingo de under ledning af fursten af Chitor emot
honom med en stark makt men ledo vid Sikri, väster om Agra, ett svårt nederlag.
Då äfven radjputernas tappert försvarade fästning Chanderi intagits ar 1528, slocknade
mötståndet. På tre ar hade Bäber underlagt sig hela nordöstra Indien, då han,
ännu icke 50 ar gammal, afled den 26 dec. 1530. Emellertid hade han hunnit
varaktigt befästa sin makt i Indien, i det han redan 1527 infört en utmärkt förvalt-
ning i riket.
Bäber tillhör historiens stora gestalter. Under ett synnerligen växlingsrikt lif för-
lorade han aldrig sin naturs oerhörda spänstighet - ur motgångar och nederlag
reser han sig till allt större handlingskraft och segare viljestyrka, till han slutligen
tvingar framgången att sälla sig till den geniala kraften. Under sitt eröfrarlifs alla
strider bibehåller han alltid sin själsadel och förblir en mänskligt tilltalande person-
lighet. Hans kärlek till sin moder, hans varma känsla och hans mildhet emot beseg-
rade fiender visa, att han icke uteslutande var en väldig krigare. Därjämte egde
han tidehvarfvets högsta bildning. Hans persiska och turkiska dikter och hans på
turkiska skrifna memoarer gifva en föreställning om den framstående mannens
utomordentliga begåfning. Bäbers son och efterträdare Humäyun (1530-1556) hade
hvarken faderns karaktärsstyrka eller politiska klokhet men var tapper och ej heller
utan andra sympatiska egenskaper, för öfrigt också en vetenskapligt bildad man.
Mot honom reste sig genast såsom anförare för mongolväldets alla motståndare
afganen Ferld Kan, kallad Schir Schack. Besegrad i tvenne drabbningar flydde
Humäyun ar 1540 till sin broder i Afganistan, medan Schir Schack intog hela Hin-
dustan och Pendjab. Såsom härskare gaf Schir Schack prof på utmärkta egenskaper.
Åkerbruk och handel befrämjades, och rikets finanser, förvaltning och rättsväsen
blomstrade under honom. En plötslig död gjorde ar 1545 slut på hans regering.
Humäyun lefde emellertid under de största umbäranden som en hemlös flykting i
den väst-indiska öknen. Under dessa förhållanden föddes honom ar 1542 en son,
den senare kejsar Åkbar. Det af Schir Schack upprättade väldet förföll emellertid
hastigt under hans efterträdare. De uppror, som öfverallt blossade upp, gjorde det
möjligt för Humäyun att återvinna Delhi, där han redan ett halft ar senare afled
genom en olyckshändelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0469.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free