Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Mogulkejsarne i Indien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mahrattariket i flere mindre furstendömen, som stodo i ett löst förbund med
hvarandra. Till dessa höra staterna Nagpur, Indore, Gwalior och Baroda. I Dekkan
uppstod vid denna tid Nisäm-dynastiens rike i Haiderabad, under det att
furstendömet Mysore var äldre.
Aurangsebs fanatism gaf äfven anledning till att en nordindisk sekt utvecklade
sig till en politisk makt. I Pendjab hade Nanak omkring ar 1500 grundat sikhernas,
d. v. s. »lärjungarnes», religiösa sekt. Denna förkastade kastväsendet och bekände
en ren, förandligad monoteism. Genom denna lära sökte sekten rent af upphäfva
motsatsen mellan brahmanismen och islam. Sekten bildade en religiös-social
sammanslutning i form af ett brödraskap. Då ledaren for denna rörelse, Ardjuni, af
Djehän-gir ar 1606 torterades till döds såsom politiskt misstänkt, kom sekten att
antaga en politisk-oppositionell karaktär. Den fredliga hindusekten utvecklade sig
under Ardjunis son, Har Govind, till en vild krigarstam. Aurangseb stegrade
ytterligare sikhernas fanatism genom att ar 1675 afrätta deras ledare Tegh-Bahädur.
Hans son Govind angrep Aurangseb under de vildaste strider och tillfogade honom
svåra nederlag. Då Govind ar 1708 mördades af en muhammedan, inbröto sikherna
under fruktansvärda härjningar på Delhis område. Visserligen ledo de här nederlag;
men 1716 slogo de Stormoguls här och dödade Lahores ståthållare. Denna stad
blef ar 1764 hufvudstaden inom en sikh-stat.
Vid sidan af Stormoguls rike - numera omfattande nästan endast Delhi med
område - och mahratternas krigarstat funnos i norra Indien dessutom flere själfständiga
stater, såsom t. ex. furstendömena Jaipur, Oudh och Bengalen. Af de indiska dynastier,
som uppkommo vid Mogulrikets upplösning ega några bestånd ännu i dag.
Emellertid hade i Europa en betydelsefull utveckling kommit i gång genom de
sjöfarande folkens företag. Med Vasco da Gamas landstigning i Kalikut 1498 börjar
i Indien de europeiska makternas inflytande att göra sig gällande. Men dessa
händelser tillhöra den europeiska kolonisationens och de transoceaniska eröfringarnes
historia, som framställes i ett annat band af detta verk. De europeiska makternas
täflingskamp i Indien afslutas med grundandet af det engelska kolonialriket, en af den
europeiska expansionens mest storartade skapelser. Sedan landet hemtat sig efter
de vilda kolonialkrigen under lord Clive och Warren Hastings, har »kejsardömet
Indien» tillika blifvit en kulturell faktor af största betydelse. Alltsedan sepoy-upproret
(1857-1858) förvaltas Indien af den britiska riksregeringen, som representeras i
landet af vice-konungarne. Bland dem hafva icke få stora statsmän framträdt, hvilka
på allt sätt sörjt för Indernas bästa. På senaste tiden vänder sig åter en national-
indisk rörelse mot det
engelska väldet, hvilken
lätt antar revolutionära former. Den
kan utveckla sig till
en fara för landet, ty
inderna torde knappast
vara i stånd att
af egen kraft skapa
sig en tryggare politisk
tillvaro. Emellertid
tillhöra händelserna
under den senaste
tiden ännu icke historien
i egentlig mening
utan utgöra tills vidare
blott den bakgrund,
mot hvilken världspolitiken
utspelar sig.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
