- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
462

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. De naturliga förutsättningarne.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

462 A. CONRADY, KINA.
romantikens mest förtrollande tjuskraft. Af detta slag ar särskildt det berömda sand-
stenspartiet kring Poh-yang-sjön, medan t. ex. Yang-tse-dalens södra inramning karak-
teriseras af den mjukare täckhet, som ej heller behöfver vara främmande for ett
berglandskap. Och till denna ojämförliga plastik i linieföringen, som blott någon
enstaka gång tillåter sig en heller annan kuriös afvikelse, till detta slags, skönhet, som
har sin grund i formernas ständiga växling och liksom ar särskildt egnad att väcka
och befrukta den skapande fantasien, kommer ytterligare den upplifvande utsmyck-
ning, som växlingen i färger kan förläna. Ty stengrunden, som här gärna träder
fram i dagen, utmärkes icke af Nordens ledsamma enahanda utan lyser och prunkar
i varma, brokiga färger, och däromkring utbreder sig som en bakgrund, som ytter-
ligare stegrar effekten det alltid grönskande höljet af en vegetation, mot hvilken Nord-
kinas lämpligen skulle kunna karakteriseras som - nordisk. Utmärkt af en nästan
tropisk ymnighet och en oändlig artrikedom utbreder den sig öfver fälten och långt
uppför bergssluttningarne med sina buskar, öfversållade med blommor, och sina
palmer och olivträd, orange- och fikonträd. I dess högstammiga skogar och lundar
klättrar ett talrikt apsläkte och ströfva ännu tapiren och noshörningen likasom fordom
äfven elefanten. Åkern går ej sa långt upp i bergen som skogen - blott någon
gång intill 700 m. - men den afkastar i rikligt mått de produkter, som bruka
mogna under Söderns himmel. Sockerrör, te och ris - teet dock äfven här i sitt
egentliga hemland endast från och med de första århundradena af den kristna tidräk-
ningen - äro de.förnämsta produkter, med hvilka Sydkina förser sig själft och äfven
Nordkina, ja, delvis också den öfriga världen. Här ar också silkesodlingens hufvudsäte.
Riskulturen förutsätter en god bevattning, ty denna planta växer blott i vatten -
orsaken till att den porösa »lössen» icke lämpar sig för densamma. Och vattnet –
denna viktiga betingelse också för skönheten - finnes här i öfverflöd. Det ar icke
blott den väldiga Yang-tse med dess skara af vasaller, som förser landet därmed:
äfven den yttersta Södern har i »pärlflodens» system att uppvisa flere betydande
strömmar, och dessutom finnes det också ett antal delvis mycket vidsträckta sjöar,
såsom Tung-ting, Poh-yang m. fi., hvilka äro medelpunkter för särskildt fruktbara
distrikt. Yang-tse har visserligen en ledsam benägenhet att med en viss regelbun-
denhet svämma öfver sina bräddar, men dess öfversvämningar äro dock icke på långt
när sa våldsamma och farliga som de, hvilka utmärka nedre Hoang-ho (som förmod-
ligen af denna anledning sedan århundraden räknats som »Kinas bekymmer»).
Denna olägenhet uppväges för öfrigt rikligen däraf, att den liksom alla Söderns vatten-
drag ar segelbar på en jämförelsevis mycket längre sträcka an de nordkinesiska.
Därför har också skeppsfarten här nått en hög utveckling. Liksom nordkinesen har
sin vagn, sa har sydkinesen sin båt, och den spelar en ännu större roll för honom,
ty den ar icke blott medel för gods- och persontrafiken, utan den tjenar honom också
ofta nog till stadigvarande bostad. Ja, detta slags skepp - de s. k. »husbåtarne»
- äro i otaliga fall uppehållsorter för hela stammar eller följen, hvilka antingen
såsom ett slags vattnets nomader i hela sitt lif fara upp och ned för strömmen och
bedrifva sin näring på densamma eller ock förankra sig på ett visst ställe, såsom
det t. ex. ar fallet i den simmande staden utanför Kanton, ett slags orientaliskt
Venedig, där dylika arkar ligga i tusental. Dessa balar frapperade redan en resande
dominikanermunk på 1300-talet, och i själfva verket synes en viss förkärlek för lifvet
på vattnet, som stundom äfven kommer till synes i uppförande af Pålbyggnader,
vara urgammal i Sydkina och särskildt i Yang-tse-området. En fornåldrig tradition
förtäljer sålunda, att detta amfibiska lefnadssätt skulle hafva tvungit människorna här
att till skydd mot drakarne (d. ä. förmodligen krokodilerna, hvilka ännu förekomma
i några af dessa vattendrag) tatuera sig med ett drakmönster - alltså ett slags
mimicry, som val emellertid ar af totemistiskt ursprung. Redan tidigt har man också
från denna trakt kännedom om särskilda namn på de mest olika slag af skepp, och
härifrån har också från och med det fjärde århundradet f. Kr. den berömda och verkligen
ytterst stilfulla »drakbåtsfesten», en äkta sjömansfest, utbredt sig öfver hela riket.
Trafiken öfver land syntes däremot spela en mycket blygsammare roll, och det ar
åtminstone visst, att landskapets allmänna karaktär förbjuder en transport efter samma
recept som i Nordkina. Vagnen ar nästan okänd, blott på slätten har man äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 18:38:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free