Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 2. Urtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fiskare vid floden om vintern.
Målning på siden af Ma Lin (1200-talet). Ur
markis Kuroda Nagashiges samling i Tokio.
|
2. Urtiden.
Redan i inledningskapitlet har jag i förbigående anfört åsikten att den kinesiska
kulturen icke skulle hafva uppvuxit inom landet. Här är nu platsen att om också
i största korthet, klargöra denna sak, och den kan till följd af hela frågans vikt så
mycke mindre förbigås, som nämnda åsikt tyvärr är mycket utbredd. Ty kineserna eller
— hvilket kommer på ett ut — bärarne af deras äldste kultur, betraktas, åtminstone
inom icke-fackmannakretsar, så allmänt som invandrare, att en spirituell engelsman
(Herbert Giles) yttra, en smula spefullt synes det mig: »Ingen tyckes falla på den
tanken. att de möjligtvis äfven kunna vara komna från det fruktbara slättland, där de nu
bo. Det är tydligen ett etnologiskt axiom, att varje ras måste hafva kommit någonstädes
ifrån utanför dess eget område.» Ocn endast därom tyckes ännu något tvifvel råda
huruvida deras stamort vore att söka i Baktrien, hvilket synbarligen flertallt anser
eller på den östra sluttningen af Pamir, ty deras påstådda härstamning från Indien
eller till och med från Israels barn är, hoppas jag, för alltid lagd ad acta.
Af de tvenne härskande teorierna går väl den förra tillbaka till den förtjente
sinologen Terrien de Lacouperie — han är i hvarje fall dess ifrigaste förfäktare
han icke är dess upphofsman — den senare till den framstående geografen
Ferdinand von Richthofen. Det ar således deras bevismaterial, som här skall
granskas, sa godt det knappa utrymmet tillåter.
Rikhaltigt har Terrin de Lacouperie hopat sitt material. Med oändlig flit och
rent af förvånansvärd beläsenhet har han ur litteraturens doldaste gömmor och från
alla olika kulturområden, från folktro, saga och sed, från språk och skrift hopbragt
stenarne och med glänsande kombinationsförmåga sammanfogat dem till en djärf
och iderik byggnad. Tyvärr — ty det är i sanning smärtsamt att behöfva fälla ett
sådant omdöme om ett i entusiastisk forskarglädje skapadt lifsverk — tyvärr hafva
stenarne renmat från ofvan till nedan, hela byggnaden skakar och måste inför
kritikens beröring falla i spillror. Eller för att tala utan bilder: hvad han trodde sig
hafva vunnit genom sina paralleller mellan baktrisk och fornkinesisk kultur, det visar
sig, om det öfver hufvud taget icke är hemtadt från apokryfiska och tusen år senare
författade källor, antingen vara direkt felaktigt, eller också saknar det all beviskraft, eme-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0498.html
