Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Urtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URTIDEN.
481
Kiang Yuan och hen-
nes son How-tsih.
Träsnitt ur »Boken om de beröm-
da kvinnorna» (Lich-nii-chwan).
»I den aflägsnaste forntiden kände människorna endast sin moder, icke sin fader.
Släktskapsgraderna och könens ärbara åtskiljande voro lika okända som furstar
och herrar. Man bodde tillsammans med djuren, ja, människorna bildade <;n enda
familj tillsammans med hela skapelsen. Det fanns inga hus; på vintern lefde man i
kulor, som man gräft i jorden, på sommaren i nästen, som man flätat samman åt
sig uppe i träden. Eldens makt var ännu okänd: man åt frukterna af växter och trad
och köttet af fågel och fyrfotadjur, utsög blodet och slukade födan med hår och allt.
Okändt var också bruket af lin och silke: fjädrar och skinn användes till
nåd.» Sa tecknar traditionen den grofva ytterlinien af den bild, som den
af det kinesiska urtillståndet. Ehuru jag här företrädesvis lemnat ordet åt den
bara ritualboken Li-ki, sa äro dock dessa tankar allmän egendom äfven i d
confucianska) filosoflen från och med fjärde århundradet f. Kr., hvilken som trogen
förmedlare af urgammal folktradition ar en sa rik källa för kunskapen om
bekläd-
bevarar
oskatt-
n’ (icke
urtiden*
och just därifrån har jag hemtat den viktiga inledningssatsen här ofvan.
Man behöfver icke vara någon ensidig skeptiker, för att komma på den tan-
ken, att denna drastiska skildring af halfnakna vildar torde vara resultatet af ett
tankeexperiment, en abstraktion från iakttagelser af djurlifvet’ eller kanske också af
halfvilda grannstammar. I själfva verket jämför också en och annan af mina källor
de äldsta förfädernas lefnadssätt rent ut med djurens. Och särskildt kunde man
misstänka den taoistiska filosofien för afsikten att på detta satt tillskapa en utopisk
tendensmålning, emedan den finner all frälsning endast i ett återvändande till de
primitiva förhållandena, till naturtillståndet. Men allt detta vederlägges genom det
enkla faktum, att dessa allmänna uttalanden, liksom äfven de speciella uppgifter, som
här nedan skola åberopas hvar på sitt håll - och däribland just de, som man när-
mast skulle taga för dylika abstraktioner - nära nog punkt för punkt vinna bekräftelse
antingen genom gamla sagor, hvilkas uppteckning ligger århundraden före nedskrif-
vandet af denna gamla tradition, eller genom faktiska bruk, som bestyrkas redan af
de gamla ritualböckerna och delvis utöfvas ännu i våra dagar, och slutligen också
genom själfva skriften, sa att de viktigaste källorna för denna undersökning här alle-
samman stämma öfverens.
Detta gäller i första rummet - och därmed kommer jag in på den första afdel-
ningen af denna framställning: på det urkinesiska samhället - det matriarkaliska
tillstånd, som ju omisskännligt tecknas i den ofvan citerade inledningssatsen. Ty
om matriakatets mest typiska kännetecken ar, »att barnens släktskap och arfsrätt
bestämmes, icke, såsom vanligen ar fallet, efter fadern utan efter modern» (O.
Schrader), sa behöfva vi endast betrakta de gamla ättesagorna, för att där helt eller
delvis återfinna detta karaktärsdrag - ett tecken på deras äkthet och höga ålder
och ett crux for de kinesiska uttolkarne, som blott förstodo att räkna med patriar-
kaliska förhållanden. Det ar nämligen sa godt som gemensamt för dem alla, att de
Världshistoria III. * 61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
