Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Urtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URTIDEN. 485
fyrkant af länge sedan förfallna studentceller, framför hvilka klassikernas verk
hålla vakt i huggen sten* reser sig på en plattform af marmor, omfluten af en
bred vallgrafs mörka, grönskande vatten, i vördnadsbjudande höghet eii tempelsal
af trä, Pi-yung-kung, där en gång kejsaren själf brukade utlägga klassikerna och
bestraffa lärjungarne. Huru sällsamt! Musernas boning och vetenskapens tempel
utrustadt liksom en fästning, ett citadell eller en borg med mur och vallgraf? Ja,
i själfva verket har det i den grå forntiden - ty det förflutnas skugga omsveper
byggnaden, ehuru den ännu icke räknar tvenne århundranden; den ar dock den
sista i en rad af byggnader, som omtalas i litteraturen sedan nära tre årtusen-
den tillbaka - i själfva verket har det då för tiden tjenat helt andra, ja, före-
trädesvis krigiska ändamål. Ty enligt en uppgift i Shi-king, som särskildt be-
styrkes och kompletteras af ritualböckerna, har Pi-yung-kung liksom motsvarande
byggnader i vasallstaterna en gång varit platsen, där krigsplanerna smiddes och där
efter slutad strid de slagnes oron nedlades som segertecken och därigenom hemburos
åt förfäderna, till hvilka därvid äfven offer förrättades. Här satt fursten i kretsen af
sitt råd till doms öfver krigsfångarne och mottog tro- och huldhetseder af besegrade
stammar, här förvarades såväl riset till offret som vapnen (bågarne), och här afhölls ock-
så den högtidliga bågskjutningen, hvars utgång bestämde rangen för hvarje skytt och upp-
höjde den lycklige vinnaren till konungens medoffrare, ja, till furstevärdigheten. I an-
slutning till dessa skyttefester eller till ett krigståg och äfven vid andra tillfällen firade
man här de stora allmänna gästabuden och dryckeslagen, vid hvilka äfven förfäder-
nas andar bespisades och fröjdades genom musik, sång, dans och mimiska framställ-
ningar antingen af deras bragder eller af det senaste krigstågets bedrifter o. d., och
vid hvilka konungen själf skötte värdskapet for att på sa sätt »lära ut de broderliga
plikterna». Men dessa fester skulle tillika »åskådliggöra skillnaden mellan de äldre
och de yngre»; därför hedrades särskildt de gamle och gråhårige och betjenades i tur
och ordning efter sina ar (inom resp. åldersklasser), hvilket de hade att återgälda
genom att med sina visa ord och sina goda råd bidraga till de lärorika samtal, som
utgjorde ett ytterligare kännetecken på dessa fester. Och liksom detta slags försam-
lingshus öfverallt - i byn, i provinsen, i hufvudstaden - användes äfven för andra
öfverläggningar, soin kunde komma i fråga, sa var det slutligen äfven medelpunkten
för den manliga ungdomens uppfostran. Här undervisades gossarne från de lägste
till de högste (de som tillhörde landets ädlaste släkter, »rikets söner»), troligen lef-
vande tillsammans i konvikt, i vapnens bruk, i musik och dans och i sin tids hela
vetande, ända tills under utvecklingens gång (hvars karaktär sa tydligt uttryckes i
ordet «hi’s öfvergång från att betyda »krigare» till att betyda »lärd») det fredliga ele-
mentet fullständigt tog öfverhand och den litterära examen och upptagandet ibland
de bildade trädde i stället för den gamla skjuttäflingen, som kanske kan betraktas
som en återstod af mandomsprofvet och upptagandet inom krigarnes leder.
Alla dessa användningar af Pi-yung-kung öfverensstämma sa påfallande med den
föreställning man gör sig om »mannabyggnaden», att man knappast kan komma ifrån
att identificera dem. Ty äfven denna, de efter åldersklasser indelade männens klubb- och
boningshus, ar spel- och danslokal, fästning och tempel för förfädernas dyrkan, för-
varingsrum för förråd och krigsbyte af alla slag, palaver- och rådhus, där särskildt
plundringstågen planlades, och slutligen arbetslokal. Som bekant har också den grekiska
mannabyggnadens utveckling utmynnat i gymnasium. Endast för dess användning
som främlingshärberge har en kinesisk motsvarighet ännu icke kunnat påvisas. Som
sådant tjenstgjorde i gamla tider templet, men detta har sa många beröringspunkter
med mannabyggnaden, t. ex. i sin egenskap af förvaringsrum för vapen och krigsbyte,
att det kanske en gång kan uppvisas vara en specialicering af densamma. Då nu
mannabyggnaden ingenting annat ar an det yttre, synliga beviset for existensen af
mannaförbund, kan man således häraf sluta, att sådana också funnits i det äldsta Kina.
Men det finnes troligen ytterligare ett och annat bevis därför. Redan Schurtz sam-
manställer begränsningen af äktenskapet till anhöriga af samma generation, sa som den
består i Kina, med åldersklassystemet, och jag skulle äfven till samma kategori vilja
räkna den gamla ritualens föreskrift, att endast farfadern får bära barnbarnet och
endast det senare representera farfadern vid offren till förfäderna; ty öfverallt där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
