Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Urtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
URTIDEN.
505
Måntemplet vid Pe-king (exempel på en kinesisk rundbyggnad med dubbeltak).
med dess nyktra dokumentuppteckning, för att nu åter (och kanske alltför mycket)
komma på modet igen i anslutning till den östasiatiska konsten.
Till samma kategori hora äfven några af de djurbilder, som vi finna som ytde-
koration på uråldriga vaser, t. ex. det utomordentligt omtyckta tao-tieh, hufvudet af
ett glupskt odjur, hvilket skulle mana till måttlighet och på samma gång karakterisera
denna ansiktsurna som ett mat- och dryckeskärl. Men när vi af trovärdiga kinesiska
meddelanden erfara, att det meromnämnda kärlet km ursprungligen till formen varit en
trogen afbildning af en sköldpadda (kui), medan vi längre fram endast finna bilden af
en dylik sittande på locket och slutligen blott inristad på flaskmagen, sa hafva vi sa
mycket större anledning att hålla en dylik utvecklingsgång för sannolik äfven i andra
fall an detta, som vi hafva motsvarande uppgifter om andra kärl och fenomenet för öfrigt
ofta förekommer hos primitiva folk. Liksom hos dessa har i det äldsta Kina kärlet
i djurfason i själfva verket varit mycket vanligt, såsom redan en blick på afbild-
ningarne af gamla bronskärl visar oss. Detta ar ett typiskt kännetecken på jägar-
stadiet och har enligt Wundt uppkommit genom en association af den äldsta enkla kruk-
formens konturer med liknande former i naturen - samma association, som ännu kommer
den nutida människan att tala om flaskmagen, halsen, och fötterna på ett kärl. Dock torde
icke denna personificering vara orsaken till den rituella vördnadsbetygelse, som fordom
egnades dryckesbägaren, emedan något liknande äfven framträder i offren till verktygen,
såsom t. ex. till plogen och kvarnstenen (hvilken i Shan-tung till och med kallas »moder»).
För öfrigt kan den plastiska formens öfvergång till blott teckning, hvilken når sin höjd-
punkt i skriften, psykologiskt förklaras därmed, att enligt kinesisk uppfattning alla tre for-
merna ega samma inneboende egenskap, nämligen att verkligen vara, hvad de föreställa.
Men huru såg nu den boning ut, som inneslöt ett dylikt husgeråd? Traditionens (sär-
skildt Li-kis) svar på denna fråga - berördt redan i början af detta kapitel - skiljer
mellan två perioder: hålor i jorden om vintern och fågelbon af ris i träden om sommaren
under den tid, då elden ännu icke var känd, och riktiga hus under den följande tiden. Den
Världshistoria III. 64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
