- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
528

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Forntiden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

528 ’ A. CONRADY, KINA.
sitt folk fasta boplatser. Därmed hade den nya Chow-stammen fullständigt inträdt i strål-
kretsen af den kinesiska kulturen, och nu begynner ett spel, som sedan ofta upprepas
och som förmodligen sträcker sig lika långt tillbaka som den kinesiska kulturstaten själf:
det vilda grannfolket hyfsas och civiliseras under påverkan af en öfverlägsen kultur, som
tvingar det, den svagare parten, till afhängighet och gör det till vasall, men som äfven lånar
det de vapen, hvarmed det kan utbreda sin makt och sin nyförvärfvade bildning öfver den
lägre stående omgifningen - och slutligen, sedan det vuxit sig tillräckligt starkt (och väl
äfven under påtryckning af de lika oemotståndligt attraherade massorna bakom sig),
bryter det i ett vildt anlopp fram öfver kulturlandet själft. Sa har det väl äfven här-
vidlag tillgått - ty att Chow själfva, om också icke deras furstar, varit barbarer, det kunna
vi bi. a. sluta med ganska stor säkerhet redan af deras stamsaga, och nyligen har Hirth
ur deras namn for det korta svärdet - hvartill man möjligen äfven kunde foga person-
namnet Kilik - dragit den sannolika slutsatsen, att de voro af turkiskt ursprung. An-
märkningsvärd ar för öfrigt äfven deras gamla och intima förbindelse med klanen Kiang,
som tydligen har något att göra med det gamla nomadfolket af samma namn, det grund-
läggande elementet bland tibetanerna (?), och som kanske också - genom att gifva en
af dem en arfsberättigad dotter till äkta - först gjort det möjligt för Chow att bosätta sig
i Shen-si. Emellertid hade ännu deras tid icke kommit, ja, Yin-dynastien tyckes till och
med under Wu-ting (1324-1266) ännu en gång hafva nått ett sådant uppsving, att den
enligt uppgift kunde våga ett tåg mot det vilda Tsu och föra ett segerrikt krig med (det
vanligen i norr eller nordväst förlagda) »djäfvulslandet» (Kui-fang) -kanske en motstöt
mot Chow? Men därefter gick det räddningslöst utför, ända tills Chow-sin, en som det
synes högt begåfvad furste men en viljelös slaf under sin kvinnliga gunstling Ta-ki,
genom det vansinniga slöseri, hvarmed han i vilda orgier förskingrade de medel han
utpressade af sina undersåtar, genom sin vinningslystnad och sin grymhet slutligen
rågade måttet. Folket började knorra, och sannolikt framträdde äfven hemliga för-
bund - för hvilka liksom för den »kätterska vänskapen» redan den s. k. »stora planen»
väl af bitter erfarenhet hade varnat - vasallerna afföllo i hundratal och »rymde», för att
citera den stående frasen - bakom hvilken nog många högförrädiska intriger dölja sig -
till Chow, där nu den handlingskraftige Fah regerade. Denne inbröt med sin här, för-
stärkt af barbarstammar från sydväst, in i kronlandet (1122). Sedan Chow-sin lidit neder-
lag vid Muh-ye, flydde han till sin hufvudstad och tog sig där själf afdaga nästan på
samma sätt som traditionens Sardanapalos. Och snart blickade hans och hans älska-
rinnas hufvud, hvilka segraren själf afhögg, från dennes segerrika banér ned på det
förlorade riket, hvilket nu delades mellan den nye konungens bröder och vasaller.
Sa långt vi med någon säkerhet kunna följa dess historia tillbaka, ar detla första
gången, som Kina blir ett byte för en främmande folkstam, första gången Kina råkar
in barbarernas händer, och under dessa auspicier gör det ominöst nog sitt inträde i den
egentliga historien. Man skulle då kunna föreställa sig, att detta varit signalen till en bar-
barisering. Men liksom det i senare tid gick under mongolerna och mandschuerna, sa
tyckes äfven här en motsatt verkan hafva egt rum; eröfrarne blefvo icke blott absorbe-
rade, till kropp och själ underkufvade af det äldre kulturfolket, de blefvo rent af reaktio-
närt kinesiska, måhända »rättrognare an påfven själf». Detta var ett utslag af politisk
klokhet, ty dessa parvenyer voro ju icke tillräckligt förnäma för att kunna tillåta sig att
vara liberala. De hade för öfrigt redan i sitt hemland halft om halft förvandlats till
kineser. Ja, om den märkvärdiga »Förvandlingarnes bok» (Yih-king), hvars gåtfulla hexa-
gramm - kanske en stiliserad rest af knutskriften? - förmodas vara försedda med sin
text af Fahs fader, verkligen ar den handbok i statsmoral, uppställd efter stickord, som
den förmodats vara, sa hade den nya kulturen redan vid denna tid fallit i mycket god jord-
mån; ty ehuru vi icke känna många detaljer af oomtvistlig äkthet rörande den kinesiska
kulturen under den närmast föregående tiden, sa stämmer denna bok icke blott fullkom-
ligt öfverens med de få underrättelser vi ega, utan den gifver framför allt också samma
helhetsbild, samma totalintryck. Detta gäller äfven om den öfriga litterära kvarlåten-
skapen från den första Chow-tiden, och det i sa hög grad, att man rent af beskyllt denna
period, kanske icke alldeles orättvist, for att åtminstone hafva öfverarbetat den äldsta
delen af Shu-king. Och denna litteratur ar sa rikhaltig, att vi numera få ett tydligt
begrepp, en sammanhängande bild af periodens kulturella utveckling. Den senare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0550.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free