Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Forntiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FORNTIDEN.
531
menten, ofvanför hvilka det slutligen stod ett kronråd af tre medlemmar. Alla trådarne
löpte tillsammans i konungens hand, hvilken sålunda förvaltade riket ungefär som en stor
jordegare. Statsförvaltning och kult voro icke åtskilda. Liksom konungen äfven var öf-
verstepräst, sa voro furstarne och äfven ämbetsmannen, hvar och en inom sitt distrikt,
föreståndare för offren till områdets skyddsandar. Ämbetsmännen skulle dessutom föra
ministerialböcker och voro folkets lärare, som i skol- och församlingshusen om morgonen
före och om aftonen efter dagsarbetet skulle undervisa det i pietet, ritual o. s. v., sa att
hvarje husfader skulle i sin tur kunna inom sin familj förestå kulten af förfäderna.
Med rätta har man därför betecknat denna byråkrati som en ämbetsmannahierarki -
Också för folkets
förströelse var det
sörjdt. De stora
offerfesterna och den
urgamla bågskjut-
ningen(skyttefesten),
som egde rum en
gång om året, sluta-
de som fordom med
gästabud, vid hvilka
distriktskommissari-
en presiderade.
Det förekom allt-
så ett vidlyftigt rege-
rande i det forna
Kina, och folket be-
handlades i verklig-
heten som omyndigt.
Bonden gick sa att
säga ur den ene äm-
betsmannens hand
i den andres, när
han kom till torget
eller aflemnade sin
grundskatt eller an-
mälde ett barns fö-
delse - hvaröfver
noggranna register
fördes för folkräk-
ningarnes skull -
o. s. v. Men rege-
ringen fördes med
mildhet, dagsverke-
na - vid vägarbe-
ten, jakter och krigs-
tåg - voro åtmin-
stone i fredstid icke
tryckande, och äm-
betsmännen voro ej
sällan, hvad de bor-
de vara, fäder för sina
underlydande. Där-
för kunde landtman-
nen och handtver-
karen tryggt gå till
sitt arbete och lefva
i lugn och ro, och
handeln, industrien
och kulturen i sin
helhet kunde uppnå
en hög blomstring.
Dessa yttre kon-
turer få, tack vare
Shi-king färg och lif.
I dess 300 visor, till
hvilka sa väl män
som kvinnor af alla
stånd bidragit, fram-
träder icke blott en
lefvande bild af den
materiella kulturen
från tolfte till sjunde
århundradet f. Kr.,
utan de låta oss
framför allt få en djup
inblick i folkets då-
tida karaktär och
gemyt. De spela på
hela skalan af käns-
losträngar: kärleks-
lycka och kärleks-
sorg, skryt, humor
och satir, skämt och
skalkaktighet, dolsk-
het, bitterhet och
helig vrede - alla
toner anslås här, och med förvåning se vi, huru bakom det likgiltiga uttrycket i det
gula mongolansiktet framlysa drag, som äro för oss välkända och sympatiska, drag
fulla af äkta mänsklighet och djup känsla, som ofta få ett rörande naivt uttryck:
Änkesorg och änketrohet.
Det växer ko öfver buskens gren, Det växer /co öfver tornets gren,
Och vindan slingrar i frihet hän. Om grafvar slingrar sig vindan hän.
Min älskade ar icke mer, Min älskade ar icke mer.
Hvem ar nu min? Jag står allen. Hvem har jag kvar? Jag står allen.
Kinesisk gatumånglare. Malning på
siden, tillskrifven Lil Wen-ying (1400-talet).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
