- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
538

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Forntiden.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

538

A. CONRADY, KINA.

kärleken, hvilken ju äfven af en spirituell fransk dam kallats en »egoism för två».
Nytt ar slutligen äfven budet om ömsesidigheten, hvarom Confucius säger, att den
jämte uppriktigheten ar den sammanhållande enheten i hans lära. Regeln lyder:
»Hvad du icke själf önskar dig, skall du icke heller tillfoga andra.» Detta ar den
negativa formen af Nya Testamentets »gyllene regel», och det ar kanske Confucii
största tanke. Om också detta bud lider af en viss begränsning - ty det gäller
endast for de fem ofvan nämnda sociala förhållandena - sa kan detta icke förringa
hans förtjenst. Men det visar dock, huru alla dessa nyare tillägg organiskt fram-
vuxit ur det gamla systemet och icke sträcka sig ut öfver dess gränser. Och Confucius
har därför rätt, när han sammanfattar hela sin verksamhet i följande ord: »Jag ar en
traditionens bärare, ieke en nyskapare».

Men just häri ligger också ett af hufvudskålen till den exempellösa framgång, som
hans lära fick. Ty om

också det system, som
den afsåg att förnya, vid
denna tid förvanskats eller
sjunkit i glömska, sa hade
det dock sedan mer an ett
halft årtusende sänkt alla
sina rottrådar djupt ned
i den kinesiska folksjälen.
Och hvad som ar af ännu
större betydelse: det var
det system, som denna
folksjäl skapat såsom sitt
säregna uttryck och som sa
att säga endast var en pro-
jektion af henne själf.

Ett annat skäl var Con-
fucii egen personlighet.
Om man får tro hans lär-
jungar, måste hans vasen
hafva gjort ett utomordent-
ligt intryck. Möjligen hafva
dessa öfverdrifvit. Men den
bild, som vi kunna göra
oss af honom efter hans ut-
talanden, hvilka präglas
af hans imponerande lugn,
hans torra humor, hans

Helgonet Tien-kwai.

Malning på siden af Wu Sian-hien.
Originalet i templet Myöshinji i Kioto.

böjelse för etiketten, och
framför allt hans nyktra,
praktiska förståndsmässig-
het - om jag sa får ut-
trycka mig - visar oss
fullblodskinesen, nordki-
nesen af renaste vatten.
Han, som kineserna kallat
för den»okrönte konungen»,
var det fullkomliga ut-
trycket för den akta kine-
siska folkkaraktären, lik-
som Luther och Bismarck
förkroppsliga den tyska.
Och om han därför icke
förmådde uppställa något
annat lärosystem an det
gammalkinesiska, sa bi-
drog å andra sidan hans
personlighet väsentligt till
att stadfästadessinflytande.
Framgången blef dock
icke strax allmän. Det
dröjde närmare 300 ar (un-
der hvilken tid läran en-
dast omfattades af hans
egen skola), innan den er-

kändes som statsreligion.
Detta tyckes icke endast hafva berott på de politiska striderna. Confucii lära var i
grunden reaktionär, aristokratisk. Men just vid denna tid infaller också den första
stora demokratiska framryckningen och därmed äfven det första framträdandet af
det sydkinesiska kulturcentrum, den första kraftiga insatsen af den sydkinesiska
världsåskådningen, hvartill confucianismen alltså måste taga ställning.
Lao-tses lära framträder som en manifestation af bägge de antydda riktningarne.
Man kan icke tänka sig någon större motsats an mellan Confucius och Lao-tse! Sa
redan i fråga om härkomst och lefnadsställning! Confucius ar nordkinesen, ädlingen af
konungasläkt, statsmannen, som under hela sitt lif sträfvar att få del i regeringen och
praktiskt omsätta sina grundsatser, och som samlar omkring sig en skara lärjungar, hos
hvilka han inplantar sin filosofi - Lao-tse, hans något äldre samtida, ar en sydkinesisk
bondson och sedermera föreståndare lör det kungliga biblioteket, hvilken aldrig inträder i
det offentliga lifvet och slutligen, uppfylld afleda inför denna världens äflan, flyr till ensam-
heten. Detta ar i själfva verket allt hvad vi med säkerhet veta om Lao-tses lif. Han tyckes
under sin lifstid aldrig hafva haft några lärjungar. Resultaten af sitt ensamma tänkande
har han framlagt i den grandiosa boken Tao-teh-king (»Boken om Tao och dygden»).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free