Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
A. CONRADY, KINA.
versalismen. Och i detf som, flyktigt betraktadt, kan te sig som tillfälliga företeelser
utan sammanhang, just i dessa samtidiga fast separata ’händelseförlopp, lära vi
sålunda känna en lag och en enhet, en högre plan, och finna, att de olika ström-
ningarne äro underordnade en högre idé, nämligen mänsklighetens sammanslutning
till en väldig kulturgemenskap. I denna och den närmast föregående tiden ligger den första
begynnelsen till denna utveckling, i hvars midt vi ännu i dag torde befinna oss. Ja,
en kulturförbindel-
se, som sträckte sig
öfver hela världen,
förbereddes under
denna tid. Ty huru
paradoxalt det an
later, kan man säga,
att äfven Amerikas
upptäckt skedde i
Kina.
Bäraren af den-
na världshistoriska
mission var Kinas
mest hatade man,
konung Cheng af
Tsin, Kinas Napo-
leon, som man kal-
lat honom. Ty det
var han, som efter
den ofvannämnda
tvekampen mellan
Tsin och Tsu, hvil-
ken representerar
slutakten i striden
om kronan, slutli-
gen afgick med se-
gern och nu, 221
f. Kr., uppsteg på
Chow-härskarnes
gamla tron, icke
blott som konung
såsom hans före-
trädare utan såsom
den »förste upp-
höjde kejsaren»,
Shi-hoang-ti. Re-
dan i namnet ligger
ett program. Kan-
ske ville han där-
med äfven anspela
på uppfyllelsen af
folkets längtan; men
framför allt var
namnet ett medvetet
uttryck för en full-
ständigförfattnings-
ändring. Och hans
tronbestigning in-
nebar i själfva ver-
ket ett statsstreck.
Ty med den gamla
dynastien störtade
han äfven det gamla
systemet. De forna
länsfurstendömena
gjorde han till pro-
vinser, till guverne-
ment. Kina förvand-
lades från en feodal-
stat till ett absolu-
tistiskt kejsardöme,
från en decentralise-
rad stat till en cen-
traliserad. Härmed
hade den demokra-
tiska principen seg-
rat; adelns makt var
bruten, folkets del-
tagande i förvalt-
ningen och rege-
ringen var förbe-
redt, om det icke
rent af började re-
dan nu. För att
ännu grundligare
bryta med det för-
gångna, för att icke blott tillintetgöra formen utan äfven dess säregna etiska innehåll, be-
slöt han sig, liksom Alexander i Persien, för ett herostratiskt dåd, som gjort honom till före-
mål för kinesernas djupaste afsky, han befallde nämligen 213 f. Kr., att confucianismens
hela litteratur med undantag af Yih-king och några obetydliga verk utan försköning
skulle brännas. Detta gaf visserligen taoismen, hvars anhängare han var, och därmed
indirekt äfven Tsu (som legat under i den politiska makttäflan) och den sydkinesiska
kulturen öfver hufvud en kort triumf, men historiens ironi ville, att intet skulle
kraftigare befordra den bannlysta kulturtypen an just denna handling.
Men äfven om sa icke varit fallet, skulle Shi-hoang-ti icke förtjenat kinesernas
hat. Han ar i själfva verket icke blott den af deras furstar, som visat det
största måttet af politisk klokhet utan han var en verklig Kinas välgörare.
Ty den brutalitet, som han otvifvelaktigt ådagalade vid böckernas brännande,
Den buddistiska gudinnan Kwan-yin.
Staty af papier-maché (från 1400-talet),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
