Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Medeltiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MEDELTIDEN.
547
(måhända rent af under sitt grekiska namn) först vid denna tid infördes från Grekland
tillsammans med andra kulturväxter. Den gamla centralasiatiska bronskonsten, som
efter allt att döma äfven vann insteg vid denna tid (men som kanske själf visar baktrisk
påverkan?), med sina hästar, jaktscener o. d., kan dock äfven hafva någon andel häri.
Grekiska former, om ock ofta förvanskade, inträngde for öfrigt i Kina äfven genom
buddismen, som officiellt erhöll medborgarrätt här ar 67 e. Kr. Den utomordentliga
framgång, som denna lära fick, ar helt naturlig, ty på ömse sidor var allt förberedt
härför. Redan sedan århundraden tillbaka hade ju indiska tankar gjort sig gällande
i Kina, och i förbin-
delse med taoismen
hade de redan gifvit
folket den första an-
satsen till en religion,
äfvensom gudar i
stället för andar. Fol-
ket hade också nu ett
starkt behof däraf.Ty
de ständiga krigstå-
gen kunde icke und-
gå att göra lif vet gan-
ska oroligt och osä-
kert och framkallade
äfven en allmän pen-
ningnöd, som åter i
sin tur medförde
myntförsämringar
o. d. Under alla
framgångar var det
dock ofta svåra tider
i Kina, och ftian hade
icke alltid sa lätt
hjärta. Icke utan skäl
hade taoismen fått
ett sa stort antal an-
hängare - och det
icke blott bland den
stora massan. Men
allt detta fann nu ett
gensvar i buddismen,
och särskildt mot-
svarade hela dess lifs-
åskådning, med sin
världssmärta och
längtan bort från
världens äflan, den
i Kina härskande
stämningen. På den-
na linie ligger också
en af dess förnämsta
insatser. Den har
framdragit och utbil-
dat, hvad som redan
förefanns af pessimis-
tiska kulturelement.
Men å andra sidan
utlofvade den äfven
en frälsning, och re-
dan tidigt (i andra
århundradet e. Kr.)
var det icke längre
fråga om det färg-
lösa nirvana utan om
ett verkligt paradis,
en evig salighet och
en frälsare, som en
gång skulle komma
för att göra slut på
alla sorger. Ty också
buddismen - och
detta ar nog af afgö-
rande betydelse for
dess utbredning! Ki-
na - hade under
tidernas lopp blifvit
en religion, som i sin
tur, liksom förmodli-
gen redan dess före-
gångare,^ öd sina an-
hängare på lefvande
gudagestalter.
Och dessa gudar
buro grekisk gestalt.
Ty redan i sitt hem-
land, under de gre-
kisk-indiska konungarne, voro de iförda grekisk skepnad. Budda hade blifvit en
Apollo. Om också icke den plastiska konsten därigenom för första gången införts i
Kina, såsom man hittills ansett, sa måste den väl dock hafva fått en kraftig uppryckning
och val äfven ombildats. I själfva verket visa skulpturerna från denna tid, af hvilka de
mest kända finnas i Shan-tung (omkr. 150 e. Kr.), att de i all sin ursprunglighet dock
icke tillhöra de första försöken, liksom deras stora antal ådagalägger deras popularitet.
För öfrigt har denna invasion af indiska ideer samma verkningar som förut, den
ar endast kvantitativt starkare och framträder därför vida tydligare. Särskildt utveck-
lade sig en synnerligen rik mytologi samt en legend- och sagodiktning, där såväl främ-
mande som efter deras mönster behandlade inhemska motiv äro blandade om hvar-
Den buddistiska gudinnan Kwan-yin.
Malning på siden af Mu Ki (1200-talet).
Originalet i templet Daitokuji i Kioto.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
