Världshistoria / Orienten / 575 (1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Staten. - 3. Religiösa åskådningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Staten.

De tre i sagan framträdande områdena Idzumo, Hyuga och Yamato utgöra själfva
kärnan af riket, som först endast omfattar den mindre sydvästra delen af hufvudön
jämte de bägge öarne i söder, Kyushu och Shikoku. Äfven inom detta icke synnerligen
vidsträckta land, som ännu till och med saknar ett eget, gemensamt namn, tyckes
den ärftlige kejsarens makt hafva varit inskränkt och foga befästad. Till de ofta
förekommande tvistigheterna inom härskarätten sälla sig ideliga uppror från
stamförvanternas sida, äfvensom ständiga strider med de i norra och östra delen
af hufvudön boende, ännu icke kufvade Ainu, hvilka ofta hotade de eröfrade
gränstrakterna.

På sakral grund hvilar, liksom hela staten, äfven det ännu föga utvecklade
rättsväsendet, som känner till symboliska reningsceremonier (förbundna med offergåfvor),
äfvensom gudsdomar. Till de svåraste brotten räknas försök att skada den för
folkets näring så viktiga risodlingen.


Solgudinnans helgedom i Ise. Ur Koji Ruien (arkeologisk trädgård), afdeln. Jingi-bu (Shinto), XVII, Tokio 1898.

3. Religiösa åskådningar.

De religiösa åskådningarne, fria från hvarje samband med moralen, framträda
som dyrkan af naturkrafterna och af förfäderna, och denna tills vidare ännu
namnlösa »kamis väg» (d. ä. »Shinto»-kulten) vårdas af ärftliga inflytelserika prästsläkter.
Det tyckes under äldsta tider öfver hufvud taget icke hafva funnits några särskilda
kultplatser. Saken är lätt begriplig, ty för tillbedjan af naturgudomligheter kom ju
hela den fria naturen i betraktande, och dyrkan af släktens kami egde däremot
rum i furstens hydda, som af den gamla traditionen fått den en smula förskönande
beteckningen palats. Ännu i dag betyder ordet miya d. v. s. högt hus, både palats
och Shinto-tempel. Men några kultplatser, såsom solgudinnans helgedom i Ise och
det åt Susanowos ättling helgade »stora templet» i den gamla staden Kizuki i Idzumo,
funnos dock redan under sagotiden och hafva bevarats ända till våra dagar, ehuru
många gånger ombyggda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>