Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 3. Släktstaten under uji-författningen.
- 1. Staten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Scener Ur legenden Om BuddaS lif. Nedanför ett stycke af sutra-texten (om vedergällningen i senare
existenser). En bit af en buddistisk handskriftsrulle med bilder (700-talet). I japanska konstakademiens ego.
3. Släktstaten under uji-författningen.
1. Staten.
Äfven den historiska tiden, som tager sin början vid öfvergånden till vårt femte
århundrade, ar ännu alls icke fri från många sagoliknande drag och godtyckliga lån
från kinesiska förebilder. Men den icke längre enbart muntliga traditionen erbjuder
dock redan något trovärdigare utgångspunkter.
Liksom förut under sagotiden äro släktsamhällets former ännu rådande, och
det japanska folket ar sålunda sammansatt af de enskilda uji, ett uttryck, hvilket
betyder sa mycket som ätt eller hus eller familj i detta ords vidaste bemärkelse. Det ar
det mest ursprungliga mänskliga föreningsbandet, blodsbandet, som bildar grundvalen för
uji. Härkomsten från samme stamfader, och följaktligen dyrkan af samma förfäder, var
det kännetecken, som förenade de under en ärftlig höfding stående medlemmarne af en
uji och som skilde från hvaranda de olika uji, hvilka ingalunda voro likställda i
betydelse och befogenhet. Med undantag af slafvarne, som naturligtvis voro utan rang,
indelades uji i fem hufvudgrupper, alltefter deras anslutning till en af de traditionella,
för titel och yrke afgörande, kasterna eller rangklasserna (»kabanerna»). Den nedersta
gruppen utgjordes af tomono-tsuko, som egnade sig åt något handtverk och som
mestadels härstammade från de yrkesutbildade koreanska och kinesiska invandrarne.
Den nästa, icke mycket högre stående rangklassen bildades af den åkerbrukande
landtbefolkningen, kuni-tsuko eller miyakko. Härefter följde muraji och om/, hvilka
åtnjöto politiska och sociala företrädesrättigheter och därför kunna betraktas som det
gamla Japans adel. De egde samma rang, men skilde sig åt i fråga om härstam-
ningen. Muraji gällde som afkomlingar dels till de från Kyushu till Yamato fram-
trängande eröfrarne, Jimmus följeslagare, dels till redan förut till Hondo invandrade
godsherrar. Omi däremot voro afkomlingar till de af Jimmus stridskamrater, hvilka
liksom han själf räknade sin härstamning från solgudinnan och som således voro
anförvanter till det kejserliga huset. Detta senare, som utgjorde den femte gruppen,
omfattade Jimmus egna afkomlingar.
Såväl inom muraji- som omi-gruppen stod alltid en uji med ärftlig rätt i spetsen
för de öfriga, underordnade släktgrenarne (ko-uji). Höfdingarne för denna hufvudätt
buro titeln ö-o/nz, resp. ö = muraji (ö = stor).
Inom ramen af ziyz-författningen, såsom det lösa politiska släktförbund brukar be-
tecknas, hvari alla uji voro mer eller mindre fast förenade under fursten öfver den mak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:08:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/3/0601.html
