Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ämbetsmannastatens förfall (795—1185).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
600
O. NACHOD, JAPAN.
sträckte sig knappast
längre utanför de rundt om
hufvudstaden belägna pro-
vinserna, medan Taira-
släkten i västra delen af
landet och Minamoto-släk-
ten i den östra hade afgö-
randet i sina händer. Un-
der den afgörande striden
mellan dessa bägge ätter,
hvilken kom till utbrott i
midten af 1100-talet, blef
Minamoto-huset, nästan
fullständigt Utrotadt, och
från 1167 var det faktiskt
Taira-familjen, som här-
skade i landet. Men senare
lyckades det tvenne af de
få öfverlefvande bland Mi-
namoto-ättens vuxna m an-
liga medlemmar, den klo-
ke Yoritomo och hans bro-
Hachiman Daibosatsu, Mina-
moto-släktens skyddsgud.
Träskulptur af Kwaikei och hans lär-
jungar (1202) i templet Tödaiji i Nara. Ur
Ta}ima, Selected Relics of Javanes? Art XtlJ,
Tokio 1906.
der Yoshitsune - den, lik-
som Roland bland Karl
den Stores paladiner, i
sång och saga prisade sto-
re fältherren - att resa
sig mot Taira-väldet. I det
stora sjöslaget vid Dan-
.noura 1185, i närheten af
Shimonoseki, fann hela
Taira-släkten sin under-
gång, tillika med den af
dem tillsatte sjuårige kej-
sar Antoku, med hvilken
hans förtviflade farmoder,
änka efter Kiyomori, Tai-
ra-familjens mäktigaste öf-
verhufvud (död 1181),
störtade sig i vågorna.
Yoritomo återställde nu
ordningen i landet och
lyckades 1192 af kejsaren
erhålla utnämningen till
sei-i-tai-shogun, en titel,
som ordagrant betyder »den barbarerna tuktande fältherren» och som i verkligheten
ställde honom i spetsen för riket.
Under Fujiwara-ätten utgjorde det glänsande hofvet i Kioto, som rättade sig efter
det kinesiska ceremonielet, en medelpunkt för nöjeslif, konst och vetenskap samt
för en hufvudsakligen af hofdamerna odlad, i sitt slag icke oäfven belletristisk litteratur,
öfver hela hoflifvet bredde sig ett visst vekt, feministiskt stänk. Omkr. ar 1000
uppkom modet att färga tänderna svarta, och detta var icke som längre fram ett
mod blott för de gifta damerna utan äfven for de förnäma hofmännen. Det gör
ett egendomligt intryck, att en stor del af hofadeln gjorde anspråk på främmande
ursprung. Enligt Seishiroku, en 814 af prins Mata gjord förteckning på japanska
familjenamn, hvilken redogör för nära 1,200 släkters ättledning, ledde icke mindre an
omkr. en tredjedel af dessa sitt ursprung från kinesiska och koreanska invandrare.
Hvilket betänkligt ljus kastas icke öfver tidens seder, när man t. ex. i den litterärt berömda
dagboken af en provinsguvernör (Tosa Nikki) öfver hans hemresa till Kioto (i slutet
af tionde århundradet) läser ställen, som följande (hvilket ingalunda ar något undantag):
»Samtliga närvarande, höge som låge, till och med gossarne, drucko sig berusade.» I skä-
rande motsats till det yppiga hoflifvet stod enligt samtida skildringar det gränslösa eländet
i Kioto och i ännu högre grad ute i provinserna, där hungersnöd, pest, jordbäfningar och
eldsvådor icke sällan härjade. I slutet af 1100-talet bortrycktes sålunda ensamt i hufvud-
stadens centrala kvarter
icke mindre an 42,300 r––––––––––––––––-*-m fick i Japan. Två präster
människor af hungersnöd C ’ under nionde århundra-
på endast två månader. , < det, Köbo Daishi (eller Ku-
Heian-tidens mest glän- ^ ^X^^ INfefÖÄ^ kai 774~~835) och Dengy°
sande sida representeras af ^j^^^^ff’- % ’:^%^^^Sk Daishi (767-822) hafva
de obestridliga framsteg ’ r^j^mf. * ..’ . < ^^^9^ bada - men framför allt
som gjordes på det kine- Ö^*^* < ^^WJ^* den förstnämnde-genom
siska vetandets, konstens ^S[å’ *’ -fjs8& suia storartade arbeten på
och litteraturens områden. ^£2^1 ^^S^ olika områden gjort bety-
Dessa äro, på många sätt "^^Sl ^^K dande insatser i det japan-
nära förknippade, såväl L. . . ^^ /. . . . .. /.«.. .*.*-. .*! ska folkets andliga utveck-
personligt som sakligt, Ung under medeltiden; i
med den egenartade ut- Taira-ätlens vapen (på gamla standar vissa fall hafva de knap-
, .. ° i , j. tillhöriga Åsa-släkten). Ur AOKO Ruisan (»forn- . ... . , ^^u-«*«**
vecklmg, som buddismen vännernas arkiv») ni:? (1907). past ännu i dag upphört att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
