- Project Runeberg -  Världshistoria / Orienten /
601

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ämbetsmannastatens förfall (795—1185).

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÅMBETSMANNASTATEN (645-1185).

601

inverka bestämmande. I motsats till Dengyo, i hvars sällskap Köbo af japanska rege-
ringen sändts till Kina i och för religionsstudier, behärskade han icke blott fullstän-
digt det kinesiska språket utan införde äfven i Japan kännedomen om sanskrit, öfver
hvilket språk han författade ett ännu bevaradt arbete. Vid sitt uppehåll i Tång-
dynastiens lysande hufvudstad Chang-an (Si-ngan-fu), som vid denna tid var en sam-
lingspunkt för de mest skilda folk och religioner från hela Asien, ja, kanske äfven utan-
för dess gränser, lärde de jämte buddismen känna icke blott confucianismen och taois-
men utan äfven de blomstrande manicheiska och nestorianska församlingar, som där
hade egna kyrkor; och
den blott några årtion-
den förut uppresta och
ännu bevarade beröm-
da minnesstenen,
hvars inskrift på kej-
serlig befallning inför
hela Kina prisar de
upphöjda kristna tros-
läror, som omfattades
af de nämnda nestoria-
nerna, kunde väl knap-
past undgå att ådraga
sig deras uppmärk-
samhet. I själfva ver-
ket har nyligen den
förnämste kännaren
af den japanska bud-
dismen, A. Lloyd trott
sig kunna påvisa öf-
verraskande öfverens-
stämmelser mellan
Manis lära och den
af Köbo grundade
Shingon-sekten. I för-
ening med Dengyo,
som i Japan införde
den kinesiska Tendai-
sekten, verkade Köbo
med framgång som en
ifrig förkunnare af
ryöbu-shinto den re-
dan af buddaprästen
Gyögi (se sid. 593) för-
kunnade samman-
smältningen af den
nationella kami-kul-
ten med den indiska
läran. Om det också

i allmänhet bestrides, att Köbo uppfunnit Å-ana-skriften (jfr. sid. 596), sa tillkommer
honom dock otvifvelaktigt förtjensten att hafva sammanställt den under namnet
»Iroha» (sa kallad efter begynnelsestafvelserna) bekanta minnesvers, hvilken i en
form, som gifver en hjälplig mening, innehåller alla kana-systemets femtio tecken utan
någon upprepning. Detta af buddistisk världsåskådning präglade tänkespråk, som i
Japan ännu i dag har en mot vart alfabet svarande betydelse och användning, äfven
för lexikografiska ändamål, sa att hvarje barn får lära sig det utantill, lyder i öfver-
sättning sålunda:

Hoflif under Heian-perioden: Körsbärsblommorna beskådas.

Malning på guldgrund (å en väggskärm) af Sumiyoshi Hironao (1781-1828) i herr To-
kuda Taizos ego i Takamatsu. Efter Tajima, Selected Helios of Japanese Art XX,

Tokio 1908.

Världshistoria III.

76

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:20 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/3/0623.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free