Världshistoria / Orienten / 604 (1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Ämbetsmannastatens förfall (795—1185). - 5. Feodalstaten (1185—1600). - 1. Kamakura-shogunatet (1185—1333).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Shonagon - ett slags
skissbok,som också med sitt
sentimentala natursvärmeri
och sina ingalunda
trångbröstadt bedömda
kärleksäfventyr ar ett mycket
betecknande uttryck för
tidens höfviska seder.

I nära samband med
den praktfulla buddistiska
kulten infaller under
denna tid en rik blomstring af
de sköna konsterna. Bland
målarne af butsuye,
ordagrant »buddistiska bilder»,
må här nämnas — som
grundare af skolor —
Koseno-Kanaoka (omkr. 850—
931), en vän till den
störtade kanslern Michizane (se
sid. 602), Takuma no
Tamenari (omkr. 1050),
skaparen af de berömda,
numera tyvärr nästan
utplånade väggmålningar,
föreställande »de nio
regionerna i det västra paradiset»,
som finnas i den fordom
ståtliga Fenixhallen i Ten-
dai-templet Byödo-in, Beläget i byn Uji nära Kio

samt Fujiwara Motomit
(1000-talet), grundaren


den sannolikt efter
Fujjiwara-ättens fädernetempel
i Nara uppkallade Kasu§

skolan. Som träskutör
prisas prästen Genshjin
(942—1017), som skar och
målade buddabilder och
hvars lärda verk om den

Murasaki Shikibu i Ishiyama- templet (i provinsen Omi), skrifvande på sin Genji-monogatari. Målning på siden af Ogata Körin (1655—1716) i hr Magoshi Kyoheis ego i Tokio. Ur Choice Masterpieces of Körin and Kensan, Tokio (Kokkas förlag) 1906.

indiska religionen ännu i
dag finner många läsare,
samt Sadaie, hvilken man
tillskrifverAmida-statyen i
den ofvannämnda Fenix-
hallen i Uji. Antagligen med
utgångspunkt från den reli-
giösa konsten, särskildt de
sistnämnda båda skolorna,
började omkr. ar 1000 en ny
nationell stil att utveckla
sig, som otvifvelaktigt sam-
manhängde med framträ-
dandet af en prosalitteratur
på japanska språket och
behandlande nationella
ämnen. Denna nya stil som
icke längre efterbildar de
grekisk-buddistiska klas-
siska mönstren från den
nu störtade kinesiskaTang-
dynastiens tid utan i stäl-
let behandlar det egna lan-
det och folket och särskildt
dess krigiska bragder,kallas
Yamato-stilen efter namnet
på detta urgamla central-
område, som i öfverflyttad
bemärkelse, särskildt i det
poetiska språkbruket, be-
tecknar hela öriket. Som
skapare af denna Yamato-
stil, som nådde sin högsta
blomstring i tolfte och tret-
tonde århundradena, be-
traktas den ofvannämnde
Motomitsu och prästen
Toba Söjo (eller Kakuyu,
1053-1140), hvilken senare
framför allt ar berömd för
sina originella karikatyrer.

5. Feodalstaten (1185—1600).

1. Kamakura-shogunatet (1185—1333).

Sedan Yoritomo blivit ledare för den nya centralregeringen eller bakufu, d. v. s.
»bakom förhänget», såom den kallades efter öfverbefälhafvarens tält, hvarifrån han
ledde den under fälttågen, lyckades han, att jämte öfverbefälet öfver hären äfven
tillvälla sig den politiska makten och göra shogunatet, numera statens viktigaste ämbete,
ärftligt inom sin släkt.

Regeringens hufvudsäte förlade han österut till Kamakura i Kwanto, såsom de
åtta provinserna österut om Hakone-berget bruka kallas, en trakt, som sedan
århundraden tillbaka var nära förbunden med den uppåtsträfvande Minamoto-ättens öden,
och af denna forna fiskarby blef nu snart en ståtlig och blomstrande storstad och
hamnplats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>