Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forts. 1. Kamakura-shogunatet (1185—1333).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
610
O. NACHOD, JAPAN.
och dugligaste rådgifvares åsikt, tyckes Kubilai ännu under åratal hafva umgåtts med
nya anfallsplaner mot Japan, hvilka dock trots en del ytterst dyrbara förberedelser
icke kommo till utförande, till följd af mera påträngande krigsföretag. Äfven i Japan
arbetade man på att skydda kusterna genom befästningar och krigsrustningar. Ja,
den företagsamme Tokimune lär till och med hafva planerat ett hämndtåg till Kina
mot Kubilai själf, men på grund af den blott 34-årige shikkens snart därefter inträf-
fade död X1284) fick tanken förfalla.
Detta stora mongolanfall, som ar en sa minnesvärd tilldragelse i Japans historia,
blef äfven af betydelse för Västerlandet. Ty det var i detta’sammanhang, som Europa
första gången fick kännedom om det dittills obekanta, aflägsna öriket i yttersta östern.
Det ar den från 1274 under nara 20 ar i Kubilais tjenst anställde venezianaren Marco
Polo, hvilken beklädde flere höga statsämbeten i Kina, som i sin berömda reseskildring
för första gången berättar oss om »Zipangu», såsom han kallar Japan (efter Jih-pén, det
kinesiska uttalet af
ensstämmer med den
ganska blygsamma
verkligheten. Men
just dessa få i guld
frossande rader skul-
le två århundraden
senare bidraga till en
världsomhvälfvande
tilldragelse, nämli-
gen Amerikas upp-
täckt. Ty den icke
mindre vilseledande
uppgiften hos Polo,
att den skattrika ön
skulle ligga 1,500 mil
öster om det kinesi-
ska fastlandet, ut-
gjorde som bekant en
af de punkter, på
hvilka Columbus
stödde sin plan att
väster om Europa
uppnå detta efter-
trådda Eldorado,
Den yttre faran för Japan hade blifvit afvärjd, men sa mycket häftigare skulle
snart stridigheterna åter utbryta i det inre. Det hade kostat väldiga summor att
utrusta hären och bygga fästningar, och icke minst dyrbara voro skänkerna till de
helgedomar, där man anropat kami och Budda om skydd. Bakufu-regeringen och
hela befolkningen befunno sig därför i ett finansiellt nödläge, som man förgäfves
sökte upphjälpa genom osunda förvaltningsåtgärder. Sålunda fastställde t. ex. re-
geringen 1297 priset på de viktigaste förnödenheterna och räntefotens höjd, hvilket
visserligen var till fördel för dess krigare men en åtgärd, som verkade upphetsande
på massan af befolkningen. Striderna om makten inom Höjo-släkten själf samt de
framträdande själfständighetstendenserna hos provinsernas shugo och jitö, hatet hos
ättlingarne till de 1221 besegrade och sin shöyen-jord beröfvade anhängarne af kejsar-
huset, samt äfven det förvekligande som liksom en gång i Kioto gripit omkring sig
äfven bland de fordom sa enkla krigiska vasallerna i Kamakura, slutligen äfven
shogunatets egennyttiga risuppsyningsmän, hvilka i tider af hungersnöd genom ocker
riktade sig på folkets bekostnad - allt detta bidrog att allvarligt hota den vid öfver-
gången till 1300-talet i hela landet grundligt hatade egenmäktiga Höjo-regeringen.
Go-Daigo (f. 1287, d. 1338), kejsare sedan 1319 och för en gångs skull beklädd med
denna värdighet i sin kraftiga mannaålder, trodde därför, att tiden ändtligen hade
kommit att med tillhjälp af de andra på Höjo-familjen afundsjuka stormannaätterna
Nihon, med den
tillagda ändelsen
kuo, »land»). Han
har visserligen icke
själf varit i Japan
och har icke heller
varit delaktig i det
ödesdigra krigsföre-
taget, men hans
skildring af tilldra-
gelsen öfverensstäm-
mer äfven i några
äfventyrliga detaljer
med de öfriga kine-
siska och japanska
berättelserna. Sj älf-
va Japan har han ty-
värr endast egnat
några rader, hvilka
prisa dess öfverväldi-
gande rikedom på
guld och pärlor på ett
sätt, som föga öfver-
Shikken Höjo Tokiyori (1227-1263).
Träskulptur (från 1200-talet) i templet Kenchöji i Kama-
kura, Ur Tajima, Selecled Relics of Japanese Art VII,
Tokio 1902.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
