Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ashikaga-shogunatet; oafhängiga länsherrar (daimyo) (1333—1573).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
O. NACHOD, JAPAN.
rådet en dock hufvudsakligen till hufvudstaden begränsad blomstringstid för lyxen, för
konsten och litteraturen samt för ett förnämt societetslif. Under det allvarliga inflytandet
af den på själftukt anlagda Zen-läran utvecklade sig de under namn af teceremonierna
(cha-no-yu) bekanta estetiska sammankomsterna. På en idyllisk kulle vid en liten sjö
nära Kioto lät Yoshimitsu (1397) efter sitt (formella) inträde i munkståndet, uppföra
en villa, som för sin praktfulla utsmyckning kallades Kinkakuji, d. v. s. »den gyllene
paviljongens tempel», hvars guldbeläggning dock numera ar knappast skönjbar. Ett
motstycke härtill utgjorde en annan af denna tids dyrbara byggnader, nämligen Gin-
kakuji eller »silfverpaviljongen», som 1473 uppfördes af hans ättling, den åttonde
Ashikaga-shogunen Yoshimasa (1435-1490). Den rika utsmyckningen af de världsliga
och kyrkliga praktbyggnaderna verkade befruktande på den bildande konsten. Nya
målarskolor uppstodo, hvilka särskildt äro berömda för sina monokroma konst-
verk och närmast ansluta sig till några stora konstnärer under den kinesiska Sung-
dynastien (960-1279). De kunna uppvisa en del ännu högt skattade namn såsom Chö-
Densu (1352-
1431) och Yosetsu
(1300- och 1400-
talen) samt hans
lärjunge Sesshu
(1420-1506). Ar
1439 återupprät-
tades äfven hög-
skolan i Ashikaga,
(provinsen Shi-
motsuke), hvilken
sedan länge legat
i lägervall. Där-
jämte anskaffades
böcker från Kina
och Korea för ut-
vidgande af bib-
lioteken.
De praktlystna
Ashikaga-shogu-
nerna förmådde
emellertid icke
åstadkomma ord- Kejsar Go-Daigo. Målning i templet Daitokuji i
Kioto, tillskrifven Tosa Yukimitsu (1300-talet).
nåde förhållan-
Hpn HP knnHp PI
aen, ae Kunae ej
Ur Dai Nihon Shiryo (»samling af historiskt material rörande
japan») vi : 5, Tokio 1906.
stäfja riddarnes
kamplust eller ens
förhindra stridig-
heter inom sin
egen ätt. Af de
forna provinsgu-
vernörerna lik-
som af shoguna-
tets shugo och
jitö hade sa små-
ningom blifvit en
mängd större och
mindre territorial-
furstar, hvilka för-
stodo att göra sig
alltmera oafhän-
giga af den för-
svagade central-
regeringen och
under feodaltiden
bruka benämnas
daimyo (orda-
grant: »stort
namn»). Under-
stödda af sina
samurai, den i deras tjenst kämpande talrika, äregiriga och roflystna länsadeln, efter-
sträfvade de i oupphörliga inbördes strider att utvidga sina besittningar. I den lag-
liga ordningens ställe härskade den råa styrkan. Åkerbruket låg nere, men ännu
mer handel och näringar i de ännu föga utvecklade städerna. Under denna hårda
förfallsperiod utvecklade sig inom samurai-kretsarne den på confucianismen upp-
byggda, oskrifna ridderliga hederskodex, som, ehuru först senare, fick namnet bushido
d. v. s. »riddarens väg», ett uttryck, som ju nu för tiden ar mycket vanligt och nästan
blifvit ett slagord. Den kännetecknas af en ifrig dyrkan af förfäderna, af obetingad
trohet och underdånighet mot länsherren, en ytterlig ringaktning för det egna lifvets
värde och fullbordande af harakiri, själfmord genom bukens uppskärande under
iakttagande af vissa högtidliga former, vid minsta förolämpning.
Tvister mellan tvenne grenar af Ashikaga-ätten om arfsföljden till shoguna-
tet ledde till ett förhärjande elfvaårigt krig (1467-1477), i hvilket många daimyo,
särskildt de mäktigaste, togo parti för den ena eller andra sidan. Kioto och trak-
terna däromkring utsattes för svåra sköflingar, hvarvid många konstskatter blefvo
förstörda. Utan att någon af de stridande parterna lyckades i grund besegra den
andra, upphörde slutligen kriget till följd af de ledande daimyos död och en fullstän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
