Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Den moderna rättsstaten under Meiji-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646 O. NACHOD, JAPAN.
skogarne vid gränsfloden Yalu) anlägga ryska trupper rent af befästa härläger på
den koreanska sidan om gränsen.
Med anledning af dessa händelser hade en krigisk stämning gentemot Ryssland
hastigt tagit fj|| i vida kretsar i Japan. Den underblåstes af en antirysk förening,
hvari sju p^prtiskt sinnade professorer vid universitetet i Tokio voro själen, och
af en förening "för Kinas och Japans förbrödring (To-a-bun Kwai, den »östasiatiska
ligan for gemensamt försvar))) under ledning af den inflytelserike statsmannen furst
Konoye (1862-1904), det japanska herrehusets president. I motsats till den upp-
rörda allmänna meningen försökte emellertid den japanska regeringen i klar med-
vetenhet om sitt tunga ansvar i det längsta att nå sitt mål på den diplomatiska
vägen genom fredlig öfverenskommelse med Ryssland, såsom det framgår af de
(genom dess försorg offentliggjorda) 51 depescher, som växlades mellan de båda mak-
terna från och med den 28 juli 1903 till och med den 6 febr. 1904 (dagen för förbin-
delsernas afbrytande). Att det verkligen kom till krig - och äfven hela förloppet af kri-
get, som emellertid i Japan sedan länge betraktats som oundvikligt och blifvit för-
beredt med synnerlig omsorg - kunde icke undgå att väcka den största förvåning
i Europa och Amerika, där man saknade kännedom om de faktiska förhållandena.
Man hade ju här intill denna tid bekymrat sig vida mindre om japanernas sträfvan-
den att lära sig mota lifvets allvar an om deras konst och nöjeslif. Eldade af det
upplyftande medvetandet att kämpa om sin nations vara eller icke vara, tränga ja-
panerna - hvilka från början förstå att taga vara på den strategiska fördel, som
ligger i angreppet - trots det häftigaste motstånd oaflåtligt framåt och vinna seger
i fruktansvärda fältslag af hittills oerhörd omfattning såväl med hänsyn till ut-
sträckningen i tid som slagfältets omfång och de stridandes antal. Af de viktigaste
händelserna under denna väldiga brottning mellan två folk - som behandlas mera
ingående på ett aimat ställe i detta verk (band VI, under rubriken »Striden om herra-
väldet i Östasien») - må det här vara nog att erinra om sjöstriden den 13 april
1904, då amiral Makarov, den dugligaste af de ryska amiralerna, flög i luften med
sitt slagskepp Petropavlovsk, om öfvergången öfver Yalu (l maj), slaget vid Nan-shan
(nära Kin-chow) och Dalnys intagande (slutet af maj), vidare om slagen vid Liao-
yang (23 aug.-l sept.), Sha-ho (10-19 okt.) och Mukden fi -10 mars 1905), om
det till en nästan obetvinglig sjöfästning omdanade Port Arthurs kapitulation (2 jan.
1905) och den sista ryska eskaderns tillintetgörelse i det minnesvärda sjöslaget vid
Tsushima (21 maj 1905), hvars betydelse jämförts med Trafalgars. Sedan de stri-
dande parterna, som båda voro betänkligt utmattade, omsider antagit presidenten
Roosevelts anbud om medling, inledas underhandlingar, som leda till freden i Ports-
mouth den 30 aug. 1905. Mot förväntan måste segraren visserligen afstå från den
höga krigsskadeersättning, som han bestämdt gjordt sig räkning på - en missräk-
ning, som framkallade en del oroligheter i Japan, hvars befolkning utan klagan bragt
sa stora offer. Men för öfrigt vinner öriket åtminstone det viktigaste af det som
det gripit till vapen för. Ryssland drager sig tillbaka från Mandschuriet, och dess
rättigheter på halfön Liao-tung, inklusive Port Arthur, öfvergå jämte en del järnvågs-
linier af såväl strategisk som ekonomisk betydelse i Japans ego. Vidare afträder
Ryssland till Japan den del af Sachalin, som ligger söder om den 50:de breddgra-
den och erkänner dess förhärskande ställning på Korea. Och allt detta uttömmer
icke vinsten af kriget. Man kunde nu i Japan med skäl vänta sig, att Ryssland, som
nu var nästan alldeles utan flotta och sönderslitet af allvarsamma inre oroligheter
och som dessutom ej längre hade någon isfri hamn, i årtionden skulle vara för-
hindradt att åter intaga en sådan ställning i Östasien, som kunde hota örikets
säkerhet. Det glänsande förloppet af hela kriget innebar dessutom obestridligen ett
viktigt steg framåt på vägen till en erkänd stormaktsställning inom den internatio-
nella konserten - ett resultat, som betydde icke sa litet för ett folk med japanernas
starkt utvecklade nationalstolthet. Med största tillfredsställelse fann sig den Uppgå-
ende Solens aflägsna land med ens vara föremål för allmän uppmärksamhet både i
Gamla och Nya världen. Denna ställning har det sedan dess förstått att bevara,
ehuru icke utan att litet hvarstädes framkalla känslor af fruktan och afund, hvilka
fått ett betecknande uttryck i det i hög grad öfverdrifna slagordet om den »gula faran».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
