Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter Kristi födelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
1586-1628 Schack Abbas den Store i Persien. Det
persiska väldet tillväxer i makt. Den schiitiska
helgedomen Kerbela eröfras (1623).
1587 Jesuiterna utvisas for första gången ur Japan.
Hideyoshi besegrar daimyon af Satsuma. För-
valtningen centraliseras.
1590 Efter de gamla daimyo-fejdernas slut ar hela
Japan åter förenadt under Hideyoshis välde.
Japansk expansion på fastlandet. Filippinerna
hotas. Krig mot Korea och Kina (-1598).
De första kristna martyrerna (1597).
1595 Sultan Muhammed III (-1603).
1598 Hideyoshi f (född 1536). Tokugawa leyasu
förmyndare för hans son Hideyori.
1599 Den turkiske historieskrifvaren Saad ed-dm.
1600 Gaséldiktaren Baki f.
- leyasus seger vid Sekigahara. Hideyori får
blott behålla några daimyat. De första hol-
ländarne i Japan.
1603 Sultan Ahmed I. Druserna på Libanon göra
uppror under Fakr ed-dms ledning.
- leyasu utnämnes till shogun. Tokugawa-väldet
(-1868). Förhållandet mellan kejsaren och
shogunen regleras. Hufvudstaden förlägges till
Yedo.
1605 Åkbar f. Hans son Selim Djehän-gir (-1627).
Sikherna förföljas.
1610 (omkr.) Ekonomiskt uppsving i Japan under le-
yasu. Fred med Kina (1607) och Korea (1615).
Det holländska och det engelska östindiska
kompaniet grunda faktorier (1609 och 1613).
Förbindelser med Mexiko. Franciskanerna i
Japan. Konsthandtverket uppblomstrar. Toku-
gawa-ättens graftempel i Nikko uppföres.
1614 Kristendomen förbjudes i Japan.
1616 leyasu f. Hans efterträdare Hidetada (-1632)
och lemitsu (-1661). Tokugawa-shogunerna
enväldiga. Grymma förföljelser mot de kristne.
1617 Sultan Ahmed I f. Mustafa I:s interimsrege-
ring. Osmän II (-1621).
1618 Mandschuerna (under Nurhachu) bemäktiga
sig det nuvarande Mandschuriet.
1621-1623 Mustafa I:s andra regering.
1611-1627 Mandschuerna fortsätta sina angrepp på
Kina. Uppror i Sze-chwan.
1623-1640. Sultan Murad IV. Kriget mot Persien
börjar åter.
1624 En spansk beskickning till Japan afvisas. För-
bindelserna med Spanien afbrytas.
1627-1658 Schäh-djehän kejsare af Indien. Eröf-
ringar på Dekkan (1637). Ekonomiskt upp-
sving inom Mogulväldet. Tadj-i-Mahall i Agra.
Praktbyggnader i Delhi.
1630 Dominikaner och franciskaner börja mission i
Kina.
1638 Turkarne återeröfra Bagdad.
- Shimabara-upproret mot Tokugawa-väldet kuf-
vas. Japan afspärras fullständigt gentemot
Europa (utom Holland). Det japanska folk-
skådespelets blomstringstid.
1640-1648 Sultan Ibrahim.
1640-1644 Li Tse-chengs resning i Sydkina.
1642 Li Tse-cheng intager Kai-feng-fu och låter ut-
ropa sig till kejsare.
- De årliga »daimyo-tågen» till shogunens resi-
dens införas af lemitsu.
1644 Li Tse-cheng erölrar Pe-king. Ming-dynastiens
undergång. Fältherren Wu San-kui ingår för-
bund med mandschuerna, slår med deras hjälp
Li Tse-cheng framför Shan-hai-kwan och er-
öfrar Pe-king, som nu jämte hela riket faller
i mandschuernas händer.
1644 Kina för fjärde gången under främlingsvälde:
Tsing- (eller Mandschu-)dynastien. Hårpiskan
(mandschuernas hårklädsel) införes.
1644-1680 Mandschuerna i strid med Ming-dynastiens
representanter i Sydkina.
1645 Turkarne landstiga på Kreta.
1648-1687 Sultan Muhammed III. Visirerna af
Köprili-släkten. Finansiella reformer.
- Muhammedanerna i Kina göra uppror.
1650 (omkr.) Gonfucianismens makt växer under kej-
serlig egid. Den nationella konsten och veten-
skapen gå alltmer tillbaka. Vid sidan häraf
starkt ömsesidigt kulturutbyte mellan Kina
och Västerlandet.
1655 Turken Häddji Kallfas geografi.
1656 Venezianernas sjöseger vid Dardanellerna.
1658-1707 Schäh-djehäns son Aurangseb (som kej-
sare Alam-gir I). Uppkomsten af mahratternas
politisk-religiösa sekt.
1662-1722 Kejsar Kang-hi. Blomstring i Kina.
1664 Den ännu i dag regerande Scherlf-dynastien
Filäli får makten i Marokko.
- Sivadji, mahratternas ledare, förklarar sig för
oberoende maharadja.
1665 Fransmännen bombardera Alger och Tunis.
1669 Venedig afträder Kreta till Turkiet.
1672 Det polsk-turkiska kriget. Sobieskis segrar.
1675 Förföljelser mot sikherna. Tegh-Bahädur af-
rättas.
1675-1715 De stora mandschuriska landskapsmå-
larne (de s. k. »fyra Wang»): Wang Shi-min,
Wang Kien, Wang Hui och Wän Yöan-ki.
1681 Sultanen afsäger sig sina anspråk på Kiev.
- Gonfucianismens apoteos genom det s. k. »he-
liga ediktet».
1683 Wiens andra belägring af turkarne.
- Aurangseb besegrar mahratterna. De sista mu
hammedanska staterna på Dekkan gå under.
Mogulrikets tillbakagång börjar.
- Mandschuerna förvärfva Formosa.
1687 Turkarnes nederlag vid Mohacs. Muhammed
III:s afsättning. Suleimän II.
1692 Genom ett kejserligt edikt förklaras den katol-
ska religionen tillåten i Kina.
1695-1703 Sultan Mustafa II. Slaget vid Zenta
(1697). Freden i Karlowitz (1699). Byssland
eröfrar Azov (1696).
1696 Kinesernas fälttåg mot Galdan Käns kalmuck-
(oelöt-)rike.
1700 (omkr.) Jesuitisk påverkan på den kinesiska må-
larkonsten (perspektiv, schattering): målaren
och träsnidaren Tsiao Ping-chen och hans lär-
junge Leng Mei arbeta »efter Västerns metod».
Å andra sidan påverkas den europeiska kon-
sten kraftigt från Kina (rokokotiden).
- Ekonomiskt förfall i Japan under Tokugawa-
shogu nätets polisförvaltning. Beaktion mot
det kinesiska inflytandet inom litteraturen.
Mitsukuni (1628-1700) och hans akademi.
Det stora historieverket Dai Nihon Shi. Den
impressionistiske målaren Körin (f 1716).
1703-1730 Sultan Ahmed II.
1707 Aurangseb f. Moguldynastiens degeneration.
Mahratternas makt växer.
1708 Sikherna angripa Delhi.
1711 Turkarne innesluta den ryska hären vid Prut.
1713 Asaf-Schäck grundar det s. k. Nisäm-riket i
Haiderabad (på Dekkan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
