Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.7. Hollands storhet och tillbakagång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68 J. VON PFLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.
tillbaka af katolska missionärer, bland hvilka jesuiterna snart trädde i förgrunden.
Jesuitfäderna gjorde intryck genom sin offervillighet och sina kunskaper. De lycka-
des till och med att i Pe-king grunda en högsta riksinstutition för de matematiska
och astronomiska vetenskaperna. Äfven mandschuerna, hvilka från 1620 oroade Kina
och 1640 lyckades eröfra det, visa sig på det hela taget gynnsamt stämda mot jesu-
iterna. Så var redan förarbetet undanstökadt, när den holländska ståthållaren Coen
1618 uppbyggde ett fort på en af öarne utanför Mekongs mynning. Men detta var
icke tillräckligt. Man försökte därför bemäktiga sig den viktigaste europeiska hufvud-
orten för dessa trakter, det portugisiska Macao, men angreppet blef tillbakaslaget.
Nu begåfvo sig holländarne till Formosa, som förmedlade handeln mellan Japan och
Kina, och upprättade där det starkt befästa fortet Zeelandia. Härifrån utvidgade de
sitt herravälde långt utöfver det kinesiska kustlandet och fördrefvo 1642 äfven span-
jorerna, hvilka norr och söder om ön Macao grundlagt en liknande koloni omkring
fästet Salvador. Från 1656 lyckades holländarne inleda vänskapliga förbindelser med
Kina och kunde därigenom leda en stor del af tehandeln öfver Batavia.
Sammanfatta vi holländarnes verksamhet i yttersta Östern, så se vi, att dennas
tyngdpunkt hvilade å Bortre Indiens övärld, hvarest de i Batavia och Malakka inne-
hade två centrala stödjepunkter, men att de samtidigt utbredde sig ända till Främre
Indien, Ceylon, Kina och Japan. Från 1700 till 1750 tillväxte Hollands örike betyd-
ligt i omfång, men den inre fastheten led mången gång svårt afbräck. 1740 utbröt
ett fruktansvärdt inbördeskrig, som i och omkring Batavia skall hafva kostat 10,000
kineser lifvet. Emellertid omfattade 1753 kompaniets maktområde hela Java. Intill
1756 tillföllo detsamma flertalet af Små Sundaöarne samt halfva ön Timor, och
samtidigt utsträckte holländarne sin makt öfver västra Borneo. Trots sin begynnande
upplösning lyckades kompaniet ännu a f värj a ett attentat från engelsmännens sida på
Nordborneo. Däremot förlorades Formosa redan på 1600-talet till Kina och kunde
icke återtagas. Höjdpunkten af sin maktställning nådde kompaniet under 1600-talet.
Då omfattade dess handel - utom specerier - ännu ris, hvilket fick allt större bety-
delse, och te, senare indiskt bomullstyg, siden, indigo, diamanter, salpeter och sandelträ.
Parallellt med handeln på Sundaöarne utvecklade sig kolonisationen af Kaplandet.
Portugiserna sågo i Goda Hopps-udden endast en station på vägen till Indien, för
h vars öfvervinnande man hvarje gång tackade Gud. Värdet af dess utomordentliga
hamn och dess inland förstod man ej att uppskatta. Engelska ostindiefarare anlöpte
hamnen, den engelska flaggan hissades här 1620, men regeringen inlät sig icke på
så vidtutseende företag, emedan kolonisationstanken i England då ännu icke vuxit
sig stark. Men 1651 satte sig engelsmännen fast på St. Helena, och nu blefvo neder-
ländarne angelägna att beskydda sin väg till Indien. Matroser från ett skepp, som
1648 förlist vid Goda Hopps-udden, hvilka återvändt hem, skildrade landets företrä-
den, och en läkare, doktor Riebeck, begynte 1652 på uppdrag af det holländsk-
indiska kompaniet anlägga ett befästadt faktori på den plats, där nu börsen i Kap-
staden är belägen. Bristen på ädla metaller och kryddväxter, som stod i en märk-
värdig kontrast till jordens fruktbarhet, förskaffade kolonien den undantagsställningen,
att den uteslutande baserades på åkerbruk och boskapsskötsel. Redan 1657 byggde
man ett spannmålsmagasin, 1658 begynte man odla majs och anlägga vinberg. Kap-
vinet har sedermera blivit berömdt. Äfven strutsafvel bedrefs. Kapstadens trädgårds-
anläggningar erhöllo världsrykte. Holländska bönder, sedan 1687 uppblandade med
franska emigranter (hugenotter), gåfvo här upphof till boererna, hvilka på 1800-talet
skulle så mycket låta tala om sig. Redan kort tid efter koloniens grundläggning
framträdde såväl de stora företräden som de fel, hvilka utmärka detta folk: seg flit,
enkelhet, sparsarnhet, kyskhet, ett innerligt familjelif, vid sidan af hänsynslös hårdhet
mot infödingarne, som antingen utrotades eller gjordes till slafvar, hat mot främling-
ar, brist på uppfattning af kulturutvecklingen, halsstarrighet, inbilskhet och ett urar-
tadt förvärfsbegar. Med år 1700 erhöll kolonien ett tydligt uppsving, när Ostindiska
kompaniet frigaf handeln mellan sitt folk och kolonisterna å ena sidan och urbefolkningen
å den andra. Randberget i norr öfverskreds först 1746. Natal hade redan 1690 öfver-
gått i kompaniets ego, åtminstone till namnet Äfven på andra ställen af Afrika satte
sig holländare fast, delvis samtidigt som de fördrefvo portugiserna, så t. ex. vid kusten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
