Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.9. England blir världsmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 J. VON PLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.
fattig återvände han hem, hvarpå konungen lät afrätta honom 1618. Raleigh var
en äkta inkarnation af sin egen djärfva och vilda tidsålder, som Christoph Marlowe,
Shakespeares medtäflare, karakteriserar i Mortimers ord, när han bestiger schavotten:
»Farväl, furstinna! Sörj ej Mortimer,
som, full af världsförakt, nu far åstad
för att upptäcka obekanta länder.»
Raleigh är den siste Doradofararen. Drömmen att någonstädes på jorden finna
ett »Schlaraffenland» (ett land med »guld och gröna skogar») försvann för alltid.
Man började förstå, att hårdt arbete, oförtröttad möda voro nödvändiga för att fram-
Sir Francis Drake. Sir Walter Raleigh.
Gammal målning i Buckland-Abbey. Målning i Dublin-galleriet. Tillskrifves Zucchero.
trolla skatter ur nyupptäckt jord. Denna insikt har i sin fulla omfattning först upp-
gått för de nyktert praktiska engelsmännen. Därpå beror den förnämsta vinsten^
som de drogo af sina upptäcktsresor och som till sist ledde dem till seger öfver alla
andra kolonialfolk. Uppenbart hafva de sista Doradofararne, Drake och Raleigh
själf, haft en stark förkänsla af denna sanning, enär de icke nöjde sig med att plundra
utan med ifver bedrefvo införseln till och odlingen i Eurofja af amerikanska kultur-
växter. Visserligen voro tobaken och potatisen redan före deras tid kända i Europa
men mera som främmande märkvärdigheter ur växtriket. Det passionerade tobaks-
rökandet uppkom i England först genom Drakes återvändande matroser och nådde
sedan till Mellaneuropas fastland. Det ansågs till en början som syndfullt och fann
en ifrig motståndare i konung Jakob, tills regeringarne längre fram lärde sätta värde
på detta nya skatteobjekt. För odlingen af potatisen, som inom kort blef ett oum-
bärligt näringsmedel för hela folket, uträttade Raleigh mycket på sina gods i Irland,
hvarest han anlade storartade odlingar. Denna rotfrukt, som man då ansåg vara
besläktad med tryffeln, fann väg till alla kök, fastän dess första vänner trodde, att
det som dugde att äta var - frukten.
Vid denna tid hade den engelske köpmannen redan begifvit sig ut på transocea-
niska färder. Hans uppmärksamhet vändes åt det håll, hvarest den största vinsten
lockade: Indien. Två resande hade genom sina offentliggjorda skrifter riktat den
londonska handelsvärldens intresse på detta land, och 1591 afgick den första eng-
elska eskadern dit. Af verklig betydelse blefvo förbindelserna först, när mot slutet
af 1599 ett antal engelska köpmän sammanslöt sig till ett ostindiskt handelssällskap,
hvilket uppträdde med ett begynnelsekapital om 30,000 pund sterling. Dess syfte-
mål var handeln på hela Indien men förnämligast med den indiska övärlden. Det
engelska kompaniet är det första i sitt slag. Det utsåg genom val 17 medlemmar
som direktörer och ledare af det hela, hvilket visar, hurusom det gemensamma
sinnet för handelsaffärer redan då låg i blodet hos engelsmännen: den enskilde be-
tyder ingenting, sammanslutningen är allt. Visserligen öfverträffades det i början
af det 1602 grundade holländsk-ostindiska kompaniet, hvilket stödde sig mera på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
