- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
466

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

466 H. VON ZWIEDINECK-SUDENHORST, MOTREFORMATIONEN I TYSKLAND.
skare, t. ex. Kepler, för sin utkomsts skull måste låna sina tjenster. Hvem helst,
som kunde, lät ställa horoskop för sig d. v. s. utforska stjärnornas ställning i hans
födelsestund och vid alla för honom viktiga tillfällen och lät däraf draga slutsatser för
sin egen framtid. Kepler har redan 1608 ställt Wallensteins horoskop. Han tyder
stjärnornas konstellation så, att den unge herren eger stor äregirighet och åtrå efter
makt och äreställen; därigenom skulle han skaffa sig många farliga, öppna och hem-
liga fiender men merendels besegra dem, ty hans »nativitet» hade mycket gemen-
samt med den polske kansler Zamojskis och drottning Elisabeths af England
Under sitt första äktenskap fann han framför allt behag i att uppträda som »grand
seigneur» och genom sin lyx förbluffa hofvets herrar och damer i Wien. Han trädde
i förbindelse med ärkehertig Ferdinand. Plötsligt och oväntadt väckte han allmänt
uppseende. Under striden om Gradiska ställde han sig frivilligt till ärkehertig Fer-
dinands förfogande med 180 kyrassierer och 80 musketerare, hvilka han skulle värfva
och underhålla på egen bekostnad. Vi ega icke några trovärdiga underrättelser om några
särskilda tapperhetsprof eller öfver hufvud om vigtiga militära prestationer af honom.
Hvad hans biograf Gualdo Priorato därom berättar är fantasier, hvarur alla senare
historieskrifvare, däribland äfven Ranke, öst. Under det böhmiska upproret slöt han
sig först till Mattias, sedan till Ferdinand, tog del i värfningar, tillsköt väl också
penningar men gjorde därunder redan nu goda affärer. En händelse, som öfver-
raskade både vänner och fiender, kastar ljus öfver hans karaktär och hans åsikter
rörande krigets rätt. Som medlem af mähriska herreståndet Var han äfven öfverste för
ett af ständerna värfvadt regemente. Upprepade gånger yttrade han, att han under-
hölle detta regemente för kejsarens räkning, hvilket hans principaler likväl ej togo
på fullt allvar. Likväl förde han den 30 april 1619 regementet till Olmulz, lade
beslag på 90,000 riksthaler ur landskassan, sedan han stuckit ned förste regements-
officeren, som motsatte sig hans plan, och förde trupper och penningar den 5 maj till
Wien. Så välbehöflig maktmedlens ökning vid denna tid af svåraste betryck än måtte
vara, synes man likväl till och med i Ferdinands omgifning icke helt hafva under-
tryckt tanken, att man närde sig af rof. Mährens ståthållare, kardinal von Dietrich-
stein, har bittert beklagat sig däröfver hos kejsaren. Huru man i motståndarnes
läger bedömde den uppåtsträfvande mannen, framgår af ett bref, som grefve von
Thurn skrifvit. »Hvilken mened och trolöshet den högfärdige von Wallenstein be-
gått, visar det bifogade: Man skrifver till mig och håller det för troligt, att han
äfven skall vara illa sedd af konungen i Wien. Där sitter det högmodiga odjuret,
har förlorat äran, allt hvad han eger och har, tillika med sin själ; så gör han ej bot, tor
han väl komma i skärselden».
Man kan lätt föreställa sig, med hvilka höga belopp Wallenstein skall hafva fram-
ställt sina anspråk på skadeersättning, när hans gods i Mähren indrogos af ständerna.
Den kloke affärsmannen och människokännaren var för länge sedan på det klara
med att ständernas välde ej kunde räcka länge, ty annars hade han sannolikt tagit
parti för dem.
Under böhmiska kriget framträdde Wallenstein på samma sätt som förut, nämligen
såsom värfvare och organisatör af större truppförband. Han kan knappast hafva varit
med i striden vid Zablat, emedan han just då svårt ansattes af gikt, som hvars
orsak han själf anger omåttligt drickande.
När de mäktiga herrarne i Böhmen gjorde sin stora affär, kunde naturligtvis den
störste af dem ej saknas. Karl Lichtenstein utnämnde honom till kommendant i
Prag och ståthållare öfver konungariket Böhmen, hvilken ställning han begagnade
till att inköpa talrika gods för mindervärdigt mynt. Hans förbindelser med den kejserliga
kammaren gjorde honom mer och mer till dess borgenär; 1623 var man redan
skyldig honom 700,000 gulden. Hans plan gick synbarligen ut på att förena största
möjliga jordareal till ett slutet helt. Så förvärfvade han jordagodsen Friedland,
Reichenberg och Gitschin och dessutom under åren 1622 och 1623 ytterligare 57
konfiskerade gods, så att man 1624 kunde anslå hans samtliga jordegendomars värde
till 4,600,000 gulden (i fullgodt mynt). Sättet, hvarpå inköpen och försälj n in ga rne
bedrefvos, och särskildt penningtransaktionerna, såsom Bilek afslöjat dem, berättiga
väl till omdömet: det var ett tillvägagående, som knappast skilde sig från falsk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 22:36:22 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/4/0496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free