Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Slaviska folken - 5. Det gamla moskovitiska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET GAMLA MOSKOVITISKA RIKET.
75
sig. Först med Peter den Stores reformer vann denna åtskillnad i djup och betydelse
— då brast fullständigt bandet mellan de bildade och folket. Gentemot inträngandet
af polska seder ställde sig regeringen vacklande; an medgafs, an förbjöds att bära
polsk dräkt, att resa utomlands och sa vidare. Nu erhöll musiken insteg i
Ryssland, men framför allt spreds polsk litteratur i rysk öfversättning — historia, teologi,
skönlitteratur (folkböcker, till exempel bei ätteisen om Melusina, om den sköna Magellone)
visor, kalendrar, — naturligtvis, liksom an i dag, med juliansk tideräkning, liksom
vore den en del af själfva den ortodoxa tron, kuranter (berättelser om samtida
tilldragelser) m. m. Naturligtvis var det vid denna tid ej fråga om någon
originallitteratur, — man tärde på dessa öfversättningar från polska och latin, liksom man under
gångna århundraden lefvat af grekisk
patristik. På sin höjd profvade de kievske
lärde sina krafter på teologisk
litteratur, polemiska skrifter, riktade mot
katoliker, judar och muhammedaner, eller
på klumpiga uppbyggelseskrifter och
otymplig vers. Detta litterära inflytande
väckte till och med smak för teater:
for tsaren uppfördes religiösa dramer,
jämförliga med västerländska mysterier
och skoldramer. Men det polska
inflytandet trängde djupare: det visade
sig i tsarens lagstiftningsarbete, och hos
en och annan rysk storman ser man
ett spirande begär efter polska
institutioner. I synnerhet växte detta
inflytande efter tsar Feodors giftermål med
en polska, Gruszewska (1680).
Rysslands isolering började sålunda
undermineras, om ock långsamt. För
en ytlig betraktare syntes dock allt
oförändradt, det österländska lefnadssättet,
kvinnornas afstängdhet,
själfhärskardö-mets okränkbarhet, som tack vare
patriarkatets öfverväldigande inflytande
stundom antog nästan teokratiska former.
Men ur den konflikt, som Nikons
härsk-lystnad frambesvor, gick dock tsaren Tsar Mikad Feodorovitj af Ryssland.
SOm Segrare. Nikon aflägsnades. Hans Den förste tsaren af huset Romanov. Mål-
efterföljare voro ytterligt reaktionära; ning i Romanovgaiieriet i Petersburg.
för dem var hvarje afvikelse från det
gamla en styggelse. De vägrade sitta till bords med tsarens general, då han var
en utländing, det vill säga hedning. De vägrade söka hjälp hos läkare — naturligtvis
utländingar; frånsedt sådana funnos blott trollkarlar och kloka gummor. Med samma
fasa som helvetet betraktade de främlingskolonien, dess hedningar och hedniska
kyrka. Men äfven patriarkatets dagar voro räknade.
Efter de svåra slag, som drabbat riket under »orons tid», dröjde det länge, innan
från rysk sida det kunde blifva tal om att söka göra yttre framsteg. Blott mot öster,
i Sibirien, vidgades landet alltjämt. Man nådde fram ända till Amur och blef granne
till Kina. Äfven åt steppen sköts gränsen fram, om ock långsamt: Azov eröfrades
med de donska kosackernas hjälp, men gick trots hjältemodigt försvar åter förloradt.
Blott åt Kaukasus-sidan och Kaspiska hafvet förblef allt tills vidare vid det gamla,
och detta trots alt redan på 1500-talet Kabardas kristna härskare mot turkar och
perser sökte skydd hos den rättrogne storfursten. — Vid Don började 1667 ett uppror,
som ett ögonblick såg betänkligt ut. Det orsakades af det förtryck, som tsarens
vojevoder utöfvade mot bönder och kosacker. Dess ledare var Sienka Razin. Han
grep först till vapen för att tillfredsställa enskild hämndlystnad, men uppträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
