- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
140

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

M. PHILIPPSON, LUDVIG XIVlS TIDSÅLDER.

Colbert på inspektion i kgl. gobelinfabriken.

Kopparstick af Seb. le Clerc.

men gynnade handel och industri dess mera. Införseln af utländska industrialster,
som skulle kunna konkurrera med de franska, omöjliggjorde han i det närmaste
genom de höga tullsatserna i 1667 års tariff, och på samma gång förhindrade han
utförseln af råvaror för att låta dessa till billigt pris komma den inhemska
industrien till godo. Genom utfärdande af utförselförbud eller påläggande af höga
utförseltullar höll han jordbrukets alster nere vid ett sådant prisläge, att det blef föga
lönande att producera dylika — detta för att ställa arbetsprisen laga for fabriker
och handtverk. Det hände därför ofta, att bönder underläto att odla sina fält; de
kunde ej, särskildto i betraktande af de höga skatterna, hoppas på någon lönande
afkastning däraf. Å andra sidan låter sig ej förneka, att Colbert har verkat
främjande och väckande i fråga om Frankrikes industri — mest likväl med afseende på
storindustrien, som tillväxte på bekostnad af den mindre. Genom privilegier och
penningunderstöd liksom genom inkallande af utländska mästare och arbetare höjde
han ylle-, linne-, läder- och sidenindustrien; tillverkningen af glas och spetsar införde
han i Frankrike. Men många af dessa konstladt framdrifna industrigrenar tynade
åter bort, sedan ministern dött. Som alla despoter hade Colbert den åsikten, att man
borde göra människorna lyckliga äfven mot deras vilja: obekymrad om klagomål
och protester, trugade han mästare och fabrikanter att tillverka manufakturalster af
annat slag, an de ville, reglerade deras arbete i detalj och underkastade dem den
mest ingående kontroll af kungliga ämbetsmän. Hans åtgärder rönte efterföljd inom de
flesta stater, och öfverallt blefvo resultaten desamma: en konstlad och öfvergående
industriell blomstring på bekostnad af befolkningens jordbrukande flertal, den lilla
industriens förkväfvande af den stora samt strejker och arbetaroroligheter, de första i sitt slag.
Icke från var, utan från hans egen tids ståndpunkt böra vi emellertid bedöma
Colberts verk. Vi kunna då ej underlåta att skänka vår beundran åt en man, som
åt förverkligandet af ideer, som han Nänsåg gagneliga för konungadömet och riket,
användt en outtröttlig arbetskraft, ett genomträngande skarpsinne, omfattande kunskaper
och en seg uthållighet. De hårda och våldsamma åtgärder, som han vidtog, böra knappast
läggas honom till last. De vållades egentligen af de oafbrutna krig, som hans herre förde
och mot hvilka han ofta nog uttalade sig med stor frimodighet men utan framgång.
Man må ej tro, att Ludvig XIV utan kontroll öfverlemnat ärendenas handhaf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:48:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/5/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free