Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
WILHELM AF ORANIEN OCH LUDVIG XIV. 187
jedelar af landets hela kontanta förråd af guld- och silfvermynt. Det engelska
folkets årliga inkomst uppskattades till 43 å 44 millioner pund sterling. Visserligen
var det knappast mer an hälften af det franska folkets, hvilken ansågs uppgå till
81 å 84 millioner pund, men siffran var relativt högre, ty medan på hvar och en
af 18 millioner fransmän blott kommo omkring 42/3 pund i årlig inkomst, blef det for
hvarje engelsman i genomsnitt 61/* pund. Motsvarande siffra för det rika Holland
var 18 millioner pund, d. v. s. på hvar och en af dess 21/* million invånare
omkring 8 pund. Dessa siffror kunna gifva en föreställning om de västeuropeiska
storstaternas ömsesidiga maktförhållanden liksom om deras dåvarande välstånd.
Ungefär 3,000 handelsfartyg, som skyddades af 200 krigsfartyg, bemannade med
40,000 matroser, besörjde Englands handel och inbragte ensamt i frakter — bortsedt
från den ojämförligt mycket större handelsvinsten —årligen en million pund netto.
Ludvig XIV hade genom mångåriga trakasserier och fientligheter gentemot Holland
grundligt försvagat detta lands sjömakt och handel, och det var England, som
dragit fördel däraf. Äfven åkerbruk och boskapsskötsel bedrefvos här redan vid denna
tid på ett rationellt sätt. Grufdriflen, framför allt kolbrytningen, täckte icke blott
landets eget behof, utan mycket af bergsbrukets alster exporterades. Englands hela
utförsel året 1699 belöpte sig till 6,800,000 pund — efter våra dagars penningvärde
bortåt 360 millioner kronor — och öfversteg införseln med 1,150,000 pund. Med
rätta betecknades redan då London som Europas främsta handelsstad.
M Visserligen hade på grund af kriget Englands statsskuld betydligt vuxit och
uppgick vid Wilhelm III:s död till 16,400,000 pund (ungefär 875 millioner kronor efter
nuvarande penningvärde). Men redan nu visade sig det öfverraskande sakförhållandet,
att en inhemsk statsskuld och en däraf ökad skattebörda icke förminskar nationens
välmåga, enär däraf sparsamheten eggas och å andra sidan därigenom tillfälle
erbjudes till en säker kapitalplacering samt ett exempel gifves på finansiell soliditet.
England var ju också då för tiden det enda land, där rikets budget och kreditväsen
stod under kontroll af en obegränsad offentlighet. För att underlätta
låneoperationerna och befria sig från ockrande långifvare stiftade regeringen 1694 Englands bank,
som inom kort under svåra penningkriser visade hvad den dugde till och som sedan
blifvit förebild för de flesta statsbanker i världen.
Med parlamentets seger och välmågans raska tillväxt utbredde sig i det hittills i
politiskt och religiöst afseende konservativa England friare ideer — politiska och
religiösa. Förut hade de blott omfattats inom trängre kretsar, nu vunno de talrika
anhängare. Naturvetenskapernas framsteg, inflytande från holländska filosofer,
revolutionens seger 1688 — allt bidrog därtill.
Båda riktningarne förenades hos John Locke (1632—1704), en banbrytare på
tänkandets område. I sitt hufvudarbete An essay on human understanding gör han
för första gången en undersökning af den mänskliga kunskapsförmågan till filosofiens
medelpunkt och ställer den på den psykologiska forskningens mark Enligt Locke
utgöras våra kunskapskällor endast och allenast af de sensationer vi erhålla genom
vara yttre sinnen samt de reflexioner, som däraf uppstå. Han förnekar alltså
tillvaron af »medfödda ideer», rubbar hela det häfdvunna religiösa och filosofiska
tänkesättet och banar väg för senare tiders materialism. På det politiska området var
Locke anhängare af den på hans tid allmänt antagna uppfattningen, att staterna
uppstått genom fördrag mellan folk och härskare. Däraf drager han i sina Tivo
treatises on government (1690) den slutsats, att, då statsfördragets syfte ar att skydda
den enskildes frihet och välfärd, den genom fördraget tillsatta myndigheten förlorar
sitt berättigande, sa snart den kränker denna förutsättning; det ar då hvarje
medborgares plikt att göra motstånd. Suveräniteten ligger hos folket och öfverlemnas
åt den verkställande makten, kronan, blott under förbehåll. Konungen ar därför
bunden af de inskränkningar, som fastställas af folket, hvilket innehar den
lagstiftande makten. — Sålunda blef Locke skapare af konstitutionalismens teori, en
förelöpare till Montesquieu, ja till Rousseau själf. Det var han, som framställde de politiska
åsikter, hvilka behärska det följande århundradet. Det ar icke från fransmännen
utan från denne engelsman, som upplysningstidens politiska och religiösa ideer utgått.
Slutligen må nämnas, att det ar under denna tid, som en nationell press i Eng-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
