- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
206

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

206

M. PHILIPPSON, LUDVIG XIV:S TIDSÅLDER.

lösa girighet ökade ytterligare folkets förbittring. Drottning Anna själf råkade i
oenighet med hans fåfänga och tyranniska gemål, och hon slöt sig dess hellre till
tories, som hon hoppades att med deras hjälp kunna utestänga den hannoverska
ätten från Englands tron och bevara den åt den stuartska dynastien genom att
förskaffa tronföljden åt sin halfbroder. Då hon märkte, att den allmänna meningen
vände sig mot whigmiiiistären, gaf hon den afsked (augusti 1710). Nu bildades ett
torykabinett, hvars mest betydande medlemmar voro den lärde och smidige Harley,
inom kort upphöjd till earl af Oxford, och den snillrike, elegante vällustingen S:t
John, sedermera lord Bolingbroke. De nya valen utföllo sa, att tories i underhuset
erhöllo två tredjedelar af platserna.

Af hat mot whigpartiet och mot Marlborough, som stod partiet nära, försummade
den nya regeringen hären och tog föga hänsyn till de förbundna makterna.
Ven-döme tillintetgjorde deras trupper i Spanien vid Brihuega och Villa Viciosa
(december 1710). Få veckor därefter dog kejsar Josef i kopporna, den 17 april 1711, blott 33
ar gammal. Då han ej efterlemnade någon son, tillföllo hans vidsträckta besittningar
liksom anspråk på
kejsar-värdigheten hans broder
Karl, den ende kvarlefvande
manliga medlemmen af
huset Habsburg. Han blef
nu skyndsamt hemkallad
från Spanien af de
österrikiska ministrarne. Kunde
det under dessa förhållanden
ligga i sjömakternas
intresse, alt de oerhörda spanska
besittningarne i alla
världens delar blefvo förenade
med de österrikisk-ungerska
arflanden och kejsardömet
och sålunda en monarki
uppstode, vida mäktigare
an Karl Vis. De engelska
och holländska statsmän-

Alexander Pope.

Blyertsteckning af Bernard Lenz;
Kgl. samlingen i Windsor Castle.

nen dolde ej, att de ej skulle
tillåta detta, utan att de
snarare skulle arbeta för en
freds ingående snarast
möjligt och med uppoffrande
af de österrikiska anspråken
till viss grad. Ett dylikt
förfarande motsvarade
Englands intressen; men mindre
hederligt var det
hemlighetsmakeri, hvarmed
Oxford och Bolingbroke
be-drefvo fredsverket: de bröto
därvid gjorda aftal och
lemnade Englands allierade
i sticket.
Medan Karl skyndsamt
lemnade Spanien och begaf
sig till Tyskland, där han
den 12 oktober 1711 valdes till kejsare, inledde de britiska ministrarne i all tysthet
underhandlingar med Ludvig XIV. Denne erbjöd dem stora fördelar, om England
ville öfvergifva sina bundsförvanter. Utan hänsyn till den nye kejsarens protester
öppnades fredskonferenserna i Utrecht i januari 1712. I förlitande på de britiska
makthafvarnes vänskap uppträdde fransmännen här med stor anspråksfullhet, till
dess sorgliga tilldragelser inom deras konungs familj dämpade deras stämning.
Tätt efter hvarandra dogo dauphin, hans äldste son, hertigen af Bourgogne, samt dennes
gemål och äldste son — tre generationer. Dessa olyckor böjde Ludvig XIV djupt.
Af hans legitima efterkommande återstodo därefter inga flere an hans andre sonson
Filip, konungen i Spanien, hans tredje sonson, den obetydlige hertigen af Berry, och
en tvåårig sonsonson Ludvig, efter de nämnda dödsfallen tronföljare i Frankrike.
Frånsedt hvad dessa händelser inneburo ur rent mänsklig synpunkt, hade de också
en politisk sida. Blott ett sjukligt tvåårigt barn stod mellan Frankrikes tron och
Filip af Spanien. Sa fullständigt hade ej ens Anna och hennes ministrar glömt sitt
lands och sin religions intressen, att de tänkte prisgifva dessa genom en förening
af den franska och den spanska monarkien; hade de gjort det, skulle de haft att
befara en nationell storm i England. Man beslöt därför att ej gå vidare, innan från
Filip ingått en i de mest bindande uttryck affattad akt, hvari han för sig och sina
efterkommande afstod arfsrätten till Frankrikes krona. Ludvig XIV måste använda
allt sitt inflytande för att förmå Filip att ingå härpå. Sedan det skett, afslöt
Bolingbroke ett vapenstillestånd mellan England, Frankrike och Spanien (augusti 1712);
han gjorde det utan att fästa afseende vid invändningar från holländarnes sida,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/5/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free