Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7. ÄNDLIG ODLING.SEDER OCH BRUK
Simon Frisius fec.
Allt som furstemakten blef starkare, gjorde den till sin uppgift att, på samma
gång den arbetade på välmågans höjande, äfven söka främja folkens andliga
utveckling. Denna hade en annan mäktig hafstång i den kritiska riktning och den
intellektuella vakenhet, som mer och mer framträdde hos de bildade kretsarne inom
alla folk i Västeuropa. I början af 1600-talet funnos blott tre stora offentliga
bibliotek: Angelica i Rom, Ambrosiana i Milano och det Bodleyanska i Oxford. Men
det dröjde ej länge, förrän i alla land ett sträfvande gjorde sig gällande att göra
litteraturens och vetenskapens skatter mera allmänt tillgängliga för studerande och
författare. Talrika enskilda och offentliga bibliotek grundades i Italien, framför allt
i Rom. Samma var förhållandet i Tyskland; redan omkring 1700 räknade den
kejserliga boksamlingen i Wien 100,000 band, den store kurfursten inrättade i sitt
slott i Berlin ett bibliotek, som fick fritt begagnas af intresserade; i Wolfenbiittel,
Dresden och annorstädes anlades likaledes betydande bibliotek redan under det
trettioåriga kriget. Genom byten, tagna under detta och Karl X:s polska krig, fingo
de svenska biblioteken i Uppsala och Stockholm ofantlig tillväxt. I Köpenhamn
stiftade Fredrik III ett ansenligt bibliotek. I Paris var det de ledande ministrarne
Richelieu och Mazarin, som lade grund till stora offentliga boksamlingar. Och vid sidan
häraf ordnade furstar och enskilde med mycken ifver och till stort gagn for
vetenskaperna naturhistoriska, etnografiska, numismatiska, fysiska och kuriositetskabinett.
Ett annat utomordentligt betydelsefullt bildningsmedel blefvo tidningarne, som
framför allt höjde det politiska intresset och snart hade att glädja sig åt synnerlig
popularitet. De hafva sitt ursprung från två håll: dels från de tryckta flygblad, som
redan från 1400-talets slut offentliggjordes, innehållande underrättelser om allehanda
märkliga tilldragelser, t. ex. fältslag, belägringar, uppror, furstliga giftermål eller
dödsfall, stora förbrytelser, epidemier, öfversvämningar, eldsvådor, dels från de
handskrifna tidningar, som rika politiker och furstar regelbundet läto tillsända sig från
lärda män. Sådana handskrifna tidningar utsändes redan 1536 från Venedig, något senare
äfven från Rom; man kallade dem gazetter efter det lilla myntet gazetta, som varpriset
för hvarje nummer. Snart utbredde sig denna industri äfven till landen norr om Alperna.
Världshistoria V. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
