- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
241

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANDLIG ODLING. SEDER OCH BRUK.

241

mellan personer, som tillhörde adeln

eller den högre ämbetsmannavärlden, och

individer af annan klass voro i flere

stater — exempelvis Preussen —
förbjudna. Adliga gossar och ynglingar

sutto i skolor och vid universitetet på

andra bänkar an borgerliga. Det ansågs

»disreputerligt att döpa ett förnämt barn

med samma vatten, hvarmed simpelt

folks barn döptes».

Industriell verksamhet stod, som
tidigare antydts, under statens
förmynderskap. Colberts förvaltning blef i detta

afseende mönsterbilden. Handtverkarne

måste tillhöra skrån, hvilkas stadgar

staten fastställde och hvilka öfvervakades

af statsämbetsmän. De reglementen, som

Colbert utfärdat enbart för väfverierna,

fyllde tre kvartband; samtliga föreskrifter,

som han påbjudit for industrien, skulle

upptaga tiodubbla omfånget. Ett påbud

af 1673 straffade bedrägliga bankruttörer

utan vidare med döden. Vissa
industrigrenar blefvo monopoliserade till förmån

för enskilda personer, och i allmänhet

gynnade Colbert storindustrien på den
mindre industriens bekostnad. Då på
detta sätt all industriell verksamhet
reglerades genom bestämmelser från högre
ort, sa omöjliggjordes hvarje framsteg,
hvarje ur privat initiativ framgående
förbättring; åtminstone blef farten sa
långsam, att utländska konkurrenter, som arbetade under friare förhållanden, särskildt
engelsmännen, kunde fullkomligt distansera fransmännen. Hvarje enskild fabrikants
liksom hela ståndets berättigade själfkänsla blef allvarsamt sårad. Stundom kunde
en industriidkare ställas vid skampålen därför, att han på beställning af en kund
tillverkadt en vara af annan beskaffenhet, an reglementet förutsett. Att det finnes otaliga
konsumenter, som önska billiga om an mindre goda varor, var något, som detta slags
statsmän helt och hållet förbisågo.

Trots de olägenheter, som de i Frankrike härskande ekonomiska förhållandena
medförde, efterbildades de i de flesta land. Knappt hade 1660 den oinskränkta
konungamakten införts i Danmark — där den för öfrigt i allmänhet visade sig
välgörande — förrän industriella monopol utdelades och konstlad fabriksverksamhet
sattes i gång; men allt blef af kort varaktighet, då det ej öfverensstämde med
landets naturförhållanden och invånarnes vanor. I England förbjöds, vid äfventyr af
dödsstraff, utförsel af råvaror, särskildt ull, import af fabrikat förhindrades, och i
kolonierna, ja, till och med i Irland,fick ingen industriell verksamhet drifvas, för att moderlandet
skulle vara befriadt från all konkurrens. I alla stater voro skickliga arbetare vid
strängaste straff förbjudna att utvandra, ja, deras släktingar straffades i fall af förbudets
öfverträdelse; Venedigs regering sände till och med ut lönnmördare emot en dylik utvandrare.
Från storindustrien, som af merkantilsystemet skyddades och omhuldades, enär
den kunde drifvas upp till exportnäring, utgick vid denna tid det första angreppet
på det skråmässiga handtverket. Ty den lilla industrien låg öfverallt i föråldrade
skråordningars bojor — öfverallt utom i England, där äfven på detta område böjelsen
för frihet gjorde sig gällande. Den ena handtverksgrenens verksamhet var på det
allra strängaste afgränsad mot den andras, och hvar och en af dem blef därigenom
hämmad och hindrad i sin utveckling. Sadelmakare och remtygstillverkare, till-

Världhistoria V. 31

Samtida karikatyr öfver allongeperuken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/5/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free