Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDLIG ODLING. SEDER OCH BRUK.
247
Vid
tält. Sjukhus voro mycket talrika; betjeningen där utgjordes mest af kvinnor,
arméen funnos få läkare, men sa mycket flere kirurger, nämligen fältskärer.
Ju mer naturvetenskap och medicin utvecklade sig på erfarenhetens väg, dess
mer försvann tron på trolldom och häxor, men ej blott därpå utan öfver hufvud på
det öfvernaturliga och det underbara, och därmed föll också en af de fastaste
grundvalar, hvarpå kyrkoväsendet hade hvilat. Det ansågs i England liksom i Frankrike
rent af som ett bevis på bildning, att man visade sig likgiltig för hvarje religion.
Förkärleken för naturvetenskapliga studier grep kring sig i alla kretsar, först i
England, sedan i öfriga land. Det historiska sinnet — och därmed ett stöd för kon-
Titelblad till en serie scener
ur Moliéres komedier 1726.
Efter en skiss
af Carl Coypel.
servatismen — försvann för att lemna plats för omhvälfvande, naturvetenskapliga
sträfvanden; det vaknade först åter till lif på 1800-talet med romantiken.
Äfven konsten gick öfver från kyrkan till lekmännens värld. Sedan uppfinningen
af recitativet kort före 1600 hade möjliggjort skapandet af fullständiga musikdramer,
föddes operan, som gjorde sitt segertåg genom alla land och tillbakaträngde den
hittills ensamhärskande kyrkomusiken, l början uppfördes operor endast vid
furste-hofven, men sedermera fick äfven den stora allmänheten njuta däraf; det första
operahuset öppnades i Venedig 1637 (San Cassiano). Claudio Monteverde i Italien,
Lully i Paris, Purcell i London grundade nationella kompositörskolor. Därpå
började operans glanstid, mot slutet af 1600-talet, med den neapolitanska skolan,
grundad af Alessandro Scarlatti, som satte melodien i högsätet. I alla land blef publiken
ytterst förtjust i operan; ensamt i Venedig funnos omkring 1700 ej mindre an 12
operahus. Det var nu ej längre kompositörer af andliga sånger och
instrumentalmusik utan kapellmästare vid operor, som gingo i spetsen för det musikaliska lifvet,
och dess bärare blefvo operasångare och -sångerskor och icke prästerliga medlemmar
af kyrkliga kapell. En annan världslig skapelse inom musiken var kammarsonaten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
