- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
253

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

/.
Frankrikes tillbakagång

ock

(Snqlands ujytstic/aribe
tillmakt

Fr. Xav. Habermann fec.

Ludvig XIV lemnade efter sig ett rike, som led af ett allvarsamt, allmänt
svaghetstillstånd. Det var belastadt med en skuldbörda, som uppgick till 2,471 millioner
livrés. Dessutom låg en fara i det vansinniga testamente, som madame de Maintenon
och hennes vänner afpressat konungen. Dennes efterträdare var hans sonsons son,
Ludvig XV, en omyndig, sjuklig gosse. På grund af sin börd kunde hertig Filip af
Orleans göra anspråk på regentskapet under hans minderårighet, men Ludvig XIV
insatte i stället ett regentskap, inom hvilket ärendena skulle afgöras genom
omröstning. Till ordförande i denna regering var arflåtarens brorson, hertigen af Orleans,
bestämd; men icke han utan Ludvig XIV:s naturlige son, hertigen af Maine, blef
förmyndare för den unge konungen och därigenom också den, som skulle få största
inflytandet. Men hertigen af Orleans skyndade att träda i förbindelse med
parlamentet, och båda träffade sina förberedelser. Konungen dog på morgonen den l
september 1715, och redan dagen därpå sammanträdde parlamentet och pärerna, erkände
Filip som regent och borttolkade bestämmelserna i konungens testamente. Hertigen
vidtog genast åtskilliga anordningar, särskildt insatte han flere rådgifvande
myndigheter, men han förbehöll sig själf den egentliga makten. Filip var en i yttre måtto
vinnande, älskvärd person i sin bästa mannaålder, begåfvad, vältalig, tapper, men
hade af abbé Dubois erhållit en genomusel uppfostran och var därför viljesvag,
förvekligad, liderlig och utan spår af blygsel.
Ärendena fördelades på sex kollegier (konseljer). De inrättades den 15 september,
och åtgärden hälsades med jubel, då den tycktes skola göra slut på det
ministe-riella tyranniet. Men att det var ett dåligt byte man gjort, skulle snart blifva
uppenbart. Från första början förlamades allt af det förtviflade finansiella läget. Medel
saknades helt och hållet, kronogodsen voro afyttrade, statens inkomster
antecipa-tionsvis använda för aflöningar, räntebetalningar o. s. v. Man hade de bästa afsikter
att komma ur dessa olidliga förhållanden, men försöken slogo fel. Blott en obetydlig
sedelbank, som upprättats 1716 i Paris, lyckades uträtta någonting. Dess
grundläggare och ledare var skotten John Law.
Större framgång an på finansernas hade regenten på utrikespolitikens område,
där vid hans sida stod abbé Dubois, Frankrikes mest slipade diplomat. Han hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:48:49 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldhist/5/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free